ken hälften af monarkien icke är represente j rad. I sanning, Österrikes ställning har neppeligen varit mera betänklig än nu. Den alla förväntningar öfverträffande utsången af det italienska lånet har i Italien Iramkallat den största glädje och förtroeudet ill regeringen har betydligt stigit. Berättelserna från alla europeiska handelsplatser omförmäla, att det nya papperet är en begärlig artikel, och konungen har för finansministern, br Bastoggi, uttalat sin tillfredssällelse med dennes förtjensttulla verksamhet i afseende på denna angelågenhet. H. M:t har derjemte törärat honom med ärftlig gretvetitel samt storkorset af Lazarioch St. Mauritil-orden. — Från Neapel ingå alltjemt lugnande underrättelser. Cialdinis energiska uppträdande och hans lugna sjelfförtröstan ha utöfvat det lyckligaste ioflytande på sydbefolkningen. Den allmänna oron börjar försvinna, man höjer åter hufvudet och talar mera lugnt om reaktionen, fastän man vet, att denna uppuppbjuder sma yttersta ansträngningar, för att hälla oron vid makt inom Syditalien. Från Petersbusg skrifves, att de stora uppköpen af proviant ät hären i Södra Ryssland och trupprörelserna derstädes väcka mycken oro. Kejsaren skall inspektera de på 6 å 8 ställen samlade armåekarerpa; storamiralen marinetablissementerna vid Svarta hafvet, hvilsista icke existera ollicielt sedan freden i Paris. Från Donauländerna omtalas en liflig rörelse bland sydslaverna, för hvilken ryska regeringen icke skall vara främmande. Från Amerika har Times korrespondent i Washington insändt will sin tidning en utförlig berättelse om slaget vid ManassasJunction, ur hvilken vi låna några enskilda drag till fullständigande af vår i går lomnade redogörelse. Han berättar, att då han på morgonen före slagtningen körde ditut, vägledd at kanondundret, mötte han ett helt regemente, som i godt mak marscherade norrut i full unitorm, med beväpning och packning, men förotrigt promenerande i större och mindre grupper. — Hvart går ert tolk? frågade han en at oflicerarne. — Hem till Pensylvanien, löd svaret; vår tre månaders tjensteud är slut. — Det tyckes gå hett wvill derborta bakom er, tör att döma at skjutningen, yttrade korrespondenten. — Det tycks så, svarade officeren och gick vidare med sitt tolk. — Men jag, tillägger korrespondenten, jag tänkte öfver huru en general måste vara villmods, då han morgonen töre ett slag tvingas att låta en halt brigad rycka bort, dertöre att dess tjenstetid är slut; och hvad är väl det för ett folk, som vänder sina bröder ryggen vid början af ett slag, efter det de i flere veckor skrålat om sin fosterlandskärlek och slagit till marken hvar och en, som ej ville tro på den gamla Unionens allmakt! Det var 4:de pensylvanska regementet, och det kan från sin ståndpunkt vara berättigadt till att gå hem, men hvad en tjenstetid at 3 månader är värd, det har jag vid detta tilltälle erfarit. — Flere dylika regementen med 3 månaders tjenstetid ha funnits, hvilka sannolikt åfvenledes gått sin väg omedelbart före slaget. Detsamma måste ock ha varit fallet med de 3 regementen, hvilka, enligv underrättelse från New-York, återvändt dit och der mottagits med entusiasm.