ott nationalt tyskt parlament. Man inser, utt dylika förklaringar upptagas mycket illa Wien, Minchen, Dresden, Stuttgart och Hannover, och att de tyska hofven måste hysa stort misstroende till Preussen. Härat drager tidn. den slutsatsen, att en preussisk utrikesministers ställning är ohållbar, om han ej energiskt understödjes landtdagen, och då han nu hvarken kan göra räkning på majoritet inom Herrehuset, der saknaden af det torHutna är förherrskande och der man förkastar de billigaste reformer, eller i deputerade kammaren, der man måhända är mera tysk än preussisk, så finner man lätt orsaken till v. Schleinita utträdande och gretve Berustortfs långvariga tvekan, att intaga den Jediga taburetten. Återigen i går kom med telegrafen den korta underrättelsen från Warschau: Nya konflikter, jäsning. Bredvid dessa ständigt återkommande lakoniska notiser, nå oss rykten om fortfarandet af det ryska törtryckssystemet i Polen. Rörelsens moraliska styrka har icke allenast icke förminskats, utan rorelsen blir tillochmed hvarje dag mera verksam och utbredd, samt visar makten och värmen i den nationala känsla, som trängt till alla delar af det forna Polen, inberäknadt provinserna Lithauen, Volkynien, Podolien och Ukrän. Ryska regeringen åter, i stället för alt lyssna till den allmänna begäran etterreform, söndersmular sina krafter i vanmäktiga törsök, att undertrycka den nationalitetskänsla, som genomströmmar landet och stärker polackarne till en ihärdighet, tör hvilken de hittills icke haft rykte. Warschau har t. ex. förändrats derigenom från den gladaste stad i Europa näst Paris till en samling arbetare, hvilka arbeta oafbrutet under blod och tårar för ernåendet at ett bättre och lyckligare öde. Alla nöjen äro inställda, hela landet bär sorgdrägt och forttlar ihärdigt i sina sträfvanden efter moralisk pånyttfödelse. Såsom bevis på hvilka våldsamheter ryska soldaterna kunna begå i Polen ännu i vära dagar, offentliggör tidningen Uzas följande klagomål af kyrkoherden 1 staden Mlawa adresseradt till erkebiskopen i Warschau: Den 25 juli på aftonen infann sig ötverstelöjtnanten vid regementet Ingermanland, hvilket garnisonerar 1 Mlawa, med fyra detachementer utanför kyrkan, besatte alla ingångar till densamma och höll fångna derstädes till kl. 7 följande morgonen alla de personer, som befunno sig derinne, för att bedja och sjunga. Soldaterna retvo ned från korset på kyrkogården bilderna af Frälsaren och den heliga Jungfrun. Presten Rzouca blef fängslad af soldaterna och mås e undergå den gröfsta misshandling. Soldaterna ohelgade korset och kyrkogaärden på det ovärdigsste sätt. Officerarne rökte cigarr, drucko ihe6 och gingo omkring i kyrkan, beteende sig på det mest opassande sätt mot de qvinnor, som bådo derinne. Med ett ord, Mlawas kyrka är ohelgad och tolket vågar ej längre gå dit. — Dylika berättelser ingå från flere andra håll i landet och visa än ytterligare, att Ryssland ingenting har lärt af det framfarna. Tungt hvilar på den ryske herrskarens hutvud först den mened han begått mot det plundrade landet och sedan de många förbannelser som Polens talrika innevånare uttala ofver honom. Man hade dock väntat, att kejsar Alexander skulle vidtaga ändringar i detta skräcksystem; men det har varit fåtänga förväntningar. Från alla håll inom Europa höras äfven högljudda ogillanden; Europas samvete börjar vakna, det har mycket att upprätta mot det olyckliga Polen. Från Wien skrifves, att betydliga militärkrafter beordras till Ungern. Man tyckes vara beredd på att möta rörelsen derstädes. — Österrikiske finansministern tillkännagat för någon tid sedan, att skatterna skulle ovilkorligen indrifvas i Ungern. Men som man vet, låter österrikiska regeringen tala med sig, om man blott gör det med eftertryck. Det stortaliga hotet och kraftbudet är nu redan så till vida modifieradt, att bönderna tillsvidare erhållit anstånd med skatternas inbetalande. — Att detta anstånd lemnats blott med den yttersta motvilja är säkert, om man betänker Österrikes stora finansnöd. Hon skall nemligen liqvidera för tagna lån coupons i oktober och januari. De förra kunna möjligen betäckas; men hvarmed skola januaricoupons betalas? Situationen är så mycket betänkligare, som österrikiska helstatsriksrådet svårligen skall sitta till nya året, så att man genom dess bifall må kunna erhålla en skenbar borgen för ett nytt lån. Men det skulle dock, äfven om det sutte avar, fö