Från Utlandet. Den franska tidningen Journal des Deats om hvilken man börjat hviska med hvare stund mera allmänt, att den icke är utan örbindelse med något at de högtstående franka oraklen, hvilka återigen liksom optiska elegrafvidunder, göra sina tecken alltsom tråarne dragas af den olösta gåtan i Tuilerieria — meddelar med anledning af foreståenle utrikesministers-skifte i Preussen en artiel, hvilken i flere afseenden kan sägas ha räffat hufvudet på spiken och får en särskild etydelse tillfölje af preussiske konungens nu tdeles uppgifna resa till Chålons. Etter det sladet framhållit, att grefve Bernstortf först efter lång vägran gått in på att efterträda len afgående hr v. Schleinitz, öfvergår det ill en undersökning af orsakerna, hvarföre v. Schleinitz nedlägger sin befattning, och uttalar sig härom på följande sätt: Nituationen i Europa vållar den preussiska regerinsen stora bekymmer; hon fruktar, alt en stor kris förestar Europa, att Europa ännu befinner sig i födslovända med en splitterny sakernas ordning, som hvilar på hittils okända lärosatser och principer. Under det man öfverallt uttalar önskningar för fredens bevarande, uppdagar den preussiska regeringen, att man ötverallt rustar till krig, och att krigiska ord genljuda på ställen, der inflytanden gora sig gällande, i hvilkas makt det står, att störa freden. I Berlin anse många kriget alltjemt vara öfverhängande och dessa personer stärkas i sin tro deraf, att Europas redligaste och dugligaste statsmän aldrig vilja garantera fredens varaktighet för längre tid än ett halft, högst ett helt år. Nu känner Preussen, som har en afgjord böjelse för freden, att det — åtminstone försäkra våra korrespondenter så, ingalunda är förberedt för kriget. I händelse Preussen med utsigt till krig skulle ställa sig i jemnbredd med de andra stormakterna och hätda sin rang, skulle det nödsakas att göra stora utgifier, hvilka skulle bringa oordning dess finnanser. Preussen vågar emellertid icke försumma något försigtighetsmått, ty om ett krig skulle plötsligt bryta ut, hvari det vore nödsakadt att taga del, då skulle det otvilvelaktigt göra en stor insats. Derefter börjar bladet omtala Preussens ställning till öfriga enropeiska makter, och förklarar den vara isolerad, emedan det visat sig, att Preussen, oaktadt allt som skrifvits och sagts på senare tider, antingen af egna skäl eller i betraktande af sina tyska intressen, hållit sig på afstånd från Österrike och Ryssland och hvad angår England, hvars gunst Preussen eftersträfvat, så sluter detta sig i sin isoleringspolitik, för att vid lägligt tillfälle ha fria händer, och de engelska ministrarne hafva rentaf lagt an på att visa sig frånstötande