Göteborgsposten – 14 augusti 1861, sida 1

missionsskola. Såsom förberedelser till en närmare förening anbefallde han häållandet al ett årligt missionsmöte i någon sjöstad. Den gemensamma missionsverksamheter skulle bli ewt godt föreningsband mellan de nordiska kyrkorna, och den utsedda verkningsplatsen skulle behålla den nordiska karakteren, hvilket han äfven ansåg som en tördel. Under diskussion öfver dr Kalkars föredrag yttrade pastor DBäirkedal sig iUrigt mot pletism och ortodoxi. Ortodoxien har tagit lärdomen wWll måttstock; pietismen betraktar de kristliga lhfsyuwringarne som sitt mål; men båda dessa äro tvetydiga. Vi måste vandra Herrans vag, törsakelsens och trons stig. Ortodoxien är detsamma som att vistas om vintren i kalla och omöblerade rum. Den intvingade skolan i tvängströja och uppreste en tängelsemur omkring universitetet. Fiuns det väl någonting atskyvärdare än pietisternas pinande at de små barnen och deras förargliga sabbatsslatfveri? De göra evangeliet till lag och dö af forbening 1 hjertat. De uppställa en sjeltgjord förebild och vilja, att andra skola bilda sig deretter. Tal. uttalade sitt hopp om och nödvändigheten at presternas emancipation från dessa villtarelser och deras uppvaknande i den sanna, kyrkliga åskådningen. Under den följande diskussionen kom åter Grundtvigianismen till tals, men utan att någon ny sida framhölls. Pastor Mau atslutade diskursen med en uppmaning till försonlighet. Ordföranden uppräknade nu de olika förslag, som gjorts under förbandlingarne: 1) Utsättandet at en prisbelöning för en kyrkoförfattning; och 2) ett törslag af docenten Bring om en allmän böndag. Sjelf föreslog han 3), att hbufvudstyrelserna för de trenne rikenas missionssällskaper skulle träda tillsammans och törhandla om de förslag, som gjorts med afseende på missionsverksamheten. Slutligen meddelade han ett bref från Kanada, hvari anhölls om ditsändande af en norsk missionär, emedan de talrika skandinaverna, (mest norrmän i Kanada) mycket behöfde en sådan. Nästa skandinaviska kyrkomöte skall om 2 år hållas i Köpenhamn. Ordf. anmälte derefter, att pastor Andree skulle följande dag skildra den skandinavisktlutherska kyrkan i Amerika, hvilken skildring äfven kommer att intagas i mötets förhandlingar. Efter det ordf. tackat och tagit afsked af lförsamlingen, afslutade han kyrkomötet med en hjertlig bon, hvarefter församlingen afsjöng en psalm. Kyrkomötet slutade, såsom det börjat, med en gudstjenst, denna gång i den nybyggda Trefaldighetskyrkan. Man gick i procession till kyrkan. Predikan hölls af pastor Bledel. Under mötet åto deltagarne och en del af värdarne tillsammans i Frimurarelogens rymliga sal, som likväl knappast var stor nog. 1 en annan sal var, på det svenskarne ej skulle sakna sin nationela appetitsup, dukadt ett bränvinsbord med sillsalat o. s. v. En gemensam måltid afslutade sist det 3:dje kyrkomötet. Talrika skålar och sånger aflöste hvarandra, alla andande den förtroligaste sinnesstämning och visande yttermera, huru närbeslägtade svensken, dansken och RAN nn EE —