Göteborgsposten – 9 augusti 1861, sida 2

plotter, sammansvärjningar, offer som man kunde få slå till, voro då en af klubbarnes läcker bitar. Medborgaren Sommes tal hade uppväck dessa mäns blodiga aptit, hvilken aldrig riktig slumrade. — Tala! säg hans namn! skrek man. — Till lycktpålen ! — Till döden! Talaren lutade sig intill rökaren, som närmat sig den förre, och de vexlade nu båda er blick af hemligt förstånd. — Bravo! mumlade rökaren. Den andre kastade på honom en triumferande blick. Ropen fortforo alltjemt. — Den usling, som anfallit Ance, återtog Sommes, chefen för den komplott, jag skall yppa för er, är en till patriot förklädd aristokrat. Jag har sett honom, medborgare! ja, jag har sett honom nu i qväll, då han troligen öfverlade om sin ogerning, men ban har lyckats undandraga sig mina efterspaningar. Jag har emellertid sett honom, jag har sett hans ansigte, ty han var då icke maskerad. — Huru ser han ut? frågades från alla håll. — Brutus har lemnat signalementet öfver hans drägt, fullföljde talaren. På hans ansigte kunnen j icke misstaga er, medborgare, det är