Göteborgsposten – 5 augusti 1861, sida 2

förut fem båtar flöto, fanns nu blott ett skummande haf, betäckt med spillror och lik. Sluparne hade försvunnit, krossade och förstörda af tvenne kanonskott från batteriet. ltt Karaibiskt stridsrop ljöd och en ny krigare rusade mot engelsmännen. Det var Skogsblomman, den store chefens modiga dotter. Då lord Elen, som sir Ewes anförtrott åt henne, lyckats undslippa genom att såra Catima och sträcka den unga flickan till marken med ett slag af pistolkolfven, hade Skogsblomman legat sanslös några ögonblick. Men återkallad till medvetande af bullret från den förtviflade kamp, som utkämpades öfver hennes hufvud, hade hon skyndat upp, för att bistå sina vänner. Vapenrådet var öppet: hon grep tag i ett par pistoler och sprang ut i batteriet. I detsamma anlände sluparne och engelsmännens segerrop ljödo deruppe. Då Skogsblomman fick genom en öppen skottglugg se båtarne, uppfattade hon genast vigten af denna förstärkning och skydade till de båda kanoner, som beströko de engelska båtarne, sigtade och lossade af dem med sina tvenne pistolskott. Verkan af denna kraftiga handling hade varit förfärlig. — Skogsblomman hade laddat om sina vapen och skyndat upp på däck. Med ett enda språng var hon vid Charles sida. Den