Göteborgsposten – 5 augusti 1861, sida 1

Den svensk-norska hjelpen 1848, ett blad ur Skandinaviens årsböcker, är titeln på en at den kände polhtikern Orl Lehmann i Köpenhamn nyligen utgitven bre schyr, hvilken är ett särskildt aftryck ur 7:d årgängens 1:sta hätte at Nordisk Universitets T,dskritt. Denna broschyr skall utan tvitve komma att i Sverige och Norge ädraga si en ej ringa uppmärksamhet, alldenstund de behandlar det blad ur nordens historia, d Skandinavismen först ofvergick från blow te ori till praktik, då första gängen kändes, hur Norden bebos vid farans annalkande af endas ett folk. De trenne skilda, sjoltständiga sta ter, hvilka annars arbeta hvar för sig sit dagsverke i kulturens och civilisationens tjens: visade sig då uppgå will tanke och handlin; uti en dem alla tre omfattande enhet. All de förebråelser man å ömse sidor ansåg si berättigad att gora hvarann, allt al en gam mal tradition underhållet groll, trån början al stradt af furstars ärelystnad, försvann. Ma kände blott ett: Nordens sjeltständighet ä hotad af en yttre, inkräktande fiende. Orl Lehmann hart med sin vanliga klarhet i stile skildrat detta skifte i Skandinaviens säva folksom furstepolitik. Dagens situation, son i vissa alseenden innebär en likhet med u till en början rådande förhållanden, om oc den tidens ytterligheter nu kunna undvikas påfordrar älven uppmärksamheten vid hva som då skedde. 1 historien hemta vi dei erfarenhet, genom hvilken vi sedan kunn; handla mera moget och bepröfvadt, utan at behöfva förebrås tör svindlande jägteri efte ärorus. Det förflutna utgör äfven oftast kom mande tiders rättesnöre. Och vi kunna e borträsonnera vigten för Norden at de under