Göteborgsposten – 1 augusti 1861, sida 2

heten med passen, och du skall gifva mig den! — Aldrig! — Du vägrar att tala? -— Ja! — Du föraktar mina hotelser? Lika mycket som jag föraktar dig sjelf! — Då skall du emot din vilja lyda mina befallningar! — Dina befallningar ? upprepade Skogsblomman och ryggade tillbaka. — dJa, mina befallningar? upprepade lord Elen, ty du är min fånge, min slafvinna, och jag är din herre. Ah, du är ej mera att frukta; du eger icke längre din förgiftade pil, att försvara dig med! och du skall tala, om jag också måste tvinga dig dertill med våld och tortyr. — Tillbaka! utropade Skogsblomman och stötte med foten tillbaka officeren, som lutade sig emot henne. Ett hvasseggadt knifsblad blänkte till i hennes hand. — Denna knif är ej doppad i curarans gift, sade lord Flen föraktfullt .. . Fala, annars måste du dö! Han höjde härvid den ena armen hotande öfver den unga flickan. Men denna undvek honom och kastade sig åt sidan; derpå rusade hon framåt med en sådan oemotståndlig styrka, att hon var nära att stöta omkull lord Elen, och