Sjögastarnes konung.) Historisk sjöroman, öfversatt från franskan. Nu uppgaf Coåma, den blodhunden som befann sig närmast ingången till hytten, ett genomträngande tjut, oaktadt bandet kring nosen, och gjorde ett så våldsamt försök att rusa ut att han var nära slita sönder snöret, med hvilket han var bunden. — Couche då! sade sir Ewes med sträng ton. Cofima morrade doft och lade sig motvilligt ned igen. — Couche! upprepade sir Ewes. Du skall förråda oss med ditt tjut. Då han såg hunden åter vara lugn, återtog han, vänd till sina kamrater, hvilka med djup uppmärksamhet afhörde honom: — Då signalen blifvit gifven, skyndar jag till lord Elens hytt. Jag ansvarar för honom. Du, Pakiri, skall springa upp på däck, stöta vakthafvande officeren, öfver bord i sjön och med ett yxhugg krossa rorshjulet. J, fortfor han vänd till de andra Karaiberna, j skolen, beväpnade med edra pilar, bevaka de båda dörrarne till office) Forts. från N:o 149—155, 157—175,