samlade menniskoskaran. Kl. 8 e. m. passerade Orädd Elfsborgs fästning, från hvilken kgl. salut gafs. Helal flottiljen närmade sig derefter eskadern, som, redan vid saluten från fästningen, mannat rå och i den mån Orädd passerade dess linie gaf en dånande salut och utbringade hurrarop, hvilka den rådande stormen ej kunde öfverrösta. När de från staden medföljande ångfartygen ankommo till eskadern delade sig deras linea i tvenne, af hvilka den ena, med Najaden och Wadstena i spetsen gjorde en stor tur till venster omkring eskadern utåt Rifvefjord, under det den andra, med Blekinge i spetsen, gjorde en kortare sväng åt höger och så småningom uppseglade i samma linea som de öfriga. Härunder steg H. M:t Konungen från Orädd i den kgl. slupen och blef af 8 par stadigt förda åror öfverbringad till linieskeppet Stockholm, hvarest då den kgl. flaggan, under ny salut, hissades på stortoppen. Angfartygen beskrefvo under tiden sin båge å fjorden, för att återvända till linieskeppet, och den storartade anblicken af dessa så väl ordnade fartyg låter knappast beskrifva sig: man måste hafva sett den, för att rätt kunna göra sig ett begrepp derom. Slutligen sköt Najaden, det första fartyget i den långa kedjan, in mellan linieskeppet och korvetten Orädd. Från kommandobryggan utbringade skarpskyttarnes öfverbefälhafvare ett lefve för H. M:t Konungen, hvilket kåren beledsagade med fyrafaldigt hurra och felksångens afsjungande med orkesterackompagnement. På lika sätt helsades linieskeppet af Wadstena och så småningom af samtlige fartygen, hvilka alla togo vägen mellan Stockholm och Orädd på återfärden till staden. Den särdeles starka VNV.vinden hindrade förmodligen eskadern att, såsom ämnadt var, lyfta ankar genast efter H. M:ts ombordstigande. Med full maskin och nästan kappsegling närmade sig emellertid den ovanliga ångbåtsflottiljen staden, dit de främsta fartygen ankommo kl. straxt före 10 e. m., mottagna af en ofantlig menniskomassa. De personer, hvilka voro i rörelse i och för Konungens afresa, torde med säkerhet kunna uppskattas till ett antal af 10 å 12,000, deraf bortåt hälften gjorde turen ut med till Ritvefjord. Såsom en liten episod, kring hvilken folkmassan grupperade sig efter debarkeringen, må nämnas Skarpskyttarnes uppmarsch till staden. De bildade neml. utanför Hötel Garni der major Hagberg logerar, en väldig krets, i hvars midt deras sångkör afsjöng åtskilliga fosterländska sånger och slutligen utbringade ett lefve för sin befälhafvare. Derefter tågade de, led för led, upp till staden, åtföljda af hela menniskoskaran, och bringade slutligen ett tack till sångarne och ett godnatt till hvarandra. Och så vardt det afton på dagen, hvars llike man här knappast skådat. Må lycka och l välgång folja vår eskader, och må de planer, för hvilka den är sammandragen, bringa vårt land ära, men framför allt ostörd fred att få utveckla sina krafter och tillgodogöra sig sina Trika hjelpkällor! Till öfverstelöjtnant i armeen har K. M:t d. 16 d:s utnämnt majoren derstädes, kapdtenen vid ingeniörkåren Joh. Aug. af Petersens. Grafvard öfver Fogelberg. Professor I Molin har nyligen, enl. Dagl. Allehanda, fulländat en i koppar gjuten byst af Fogelberg, Jernad att här i Göteborg pryda den hädani gångne konstnärens grafmonument. Bysten, Isom gifver en på en gång träffad och ideal fbild af den store mästarens anletsdrag, är på galvanoplastisk väg gjuten i en gipsform. Det torde vara första gången denna metod tillämpas här i Sverige. Bysten kommer att uppställas på spetsen af en pelare, hvars sockel prydes af ett ornament med skulpturemblemer inom en lagerkrans, samt vidare Fogelbergs namn, födelseoch dödsår. Tjenstledighet har kgs befhde ytterligare på 4 månader, från d. 28 d:s, beviljat bofrättskommissarien OC. A. Åhlander från länsmansbefattningen i Stångenäs härad, hvilken under nämnde tid bestrides af v. kronolänsmannen OC. O. Svanberg. ooo8 RB Öv Crn