öfvervakade manövrerna samt stodo beredda att mottaga och gifva befälhafvarens ordres, Lord Elen hade, då han satte foten på däck, med en snabb blick granskat allt. Han gaf sin sekond en gillande vink med handen och bjöd armen åt miss Mary, för att föra henne till sin hytt. Lorden hade afstått sin egen åt den unga flickan. Den upptog fartygets hela akter och erbjöd all den beqvämlighet, som någon kan fordra. Miss Mary var förtjust öfver att ombord finna all den lyx, hvarmed hon så gerna omgaf sig i land. Lord Elen hade åt sig undantagit en sal, då han åter öfverlemnat åt miss Mary och lady Harriet sin salong, sitt galleri och sin sängkammare. Man hade åt sir Ewes inrättat vid ingången till batteriet, nästintill officerarnes rum en hytt med väggar af segelduk och försedt med en hängmatta. Hans negrer skulle ligga på golfvet i sjelfva batteriet. Sir Henry tog farväl af sin dotter, tryckte lord Elens händer, vinkade ett vänligt afsked åt sir Ewes och steg ned i en slup från hamnen, hvilken rotts ut till korvetten. Lord Elen lemnade nu miss Mary och lady Harriet att installera sig, och den afbrutna manövren återtogs genast. Man hörde ankarkettingen gnissla och en liten stöt gaf tillkänna att ankaret släppt. Segelmassan spändes ut och kor