— Nåväl? — Nåväl! denne naturlige son är död, han med. Grefven, hans fordringsegare, hade naturligtvis alla sina säkerhetshandlingar klara, så att, då fröknarne de Niorres afstått från arfvet, detta tillföll direkt den naturlige sonen; men då denne var död kunde grefve de Sommes naturligtvis med sina papper reklamera arfvet, och det har han äfven gjort. — Och man har beviljat honom den? utbrast sir Ewes. — Ah! genmälte Gervais, grefven är en så god adelsman, en så fullkomlig seigneur, han har så många vänner. Ni förstår väl, att domrarne då icke kunde afvisa hans anspråk. -— Ja! mumlade sir Ewes, denne man har satt allt sitt inflytande på spel för att segra. Hvilken afgrund af skändligheter! ... Men madonnans son hade ej rätt till något! Min gud, hvarföre stötte hr de Niorres oss tillbaka? Ack, äfven Henri har för tidigt slutat sina dagar. — I första instansen, fortfor Gervais, kom grefven sålunda i besittning af den förmögenhet, hvarpå han gjorde anspråk. Detta skedde 89, tror jag; men sedan upphäfde parlamentet domen, af någon orsak som jag ej känner; då klagades det åter... — Nå! frågade sir Ewes, hurudan var den nya domen,