Göteborgsposten – 26 juli 1861, sida 1

— I så fall, sade miss Mary, hvars ögon flammade, under det rösten förblef lugn; i så fall skulle jag anse den person, om hvilken ni talar, vara mer än en man, mer än en hjelte! Och om han, sedan hans hämnd blifvit fullbordad och hans oskuld erkänd, stötte från sig henne, som säkerligen icke skulle vara honom mera värdig och för hvilken han lidit så mycket, så skulle jag bedja min far söka upp honom, föra honom till mig, och jag skulle inför hela verlden erbjuda honom min hand och min förmögenhet. Då Gervais hörde den unga exalterade flickan uttala detta sällsamma förslag, öppnade han stora ögon. Sir Ewes åter log sorgset och lord Elen gjorde en betydelsefull grimas, ty han kunde lätt sluta, att miss Mary ej hyste till honom någon djupt inrotad kärlek. Sir Henry skakade på hufvudet, utan att yttra ett ord, så att man ej kunde veta, om han gillade eller ogillade sin dotters romaneska ider. Lady Harriet hade ingenting hört: hon var just ifärd med att proppa i sig några goda syltade frukter. — Sir Ewes tror således på de båda forna sjöofficerarnes oskuld? frågade lord Elen med en lätt utmanande ton. — Nej! svarade sir Ewes, jag tror ingenting. Jag supponerade blott. Men tillåt mig