Presterskapet och folket i Italien. Det är ett stort verk, som det italienska folket, eller rättare den upplysta delen af det italienska folket, har utfört. Men det är ännu ett stort verk, som återstår för det att utföra. Detta är icke blott det som innebäres i den romerska och den venetianska frågan, utan det är det ännu större af hela det lägre tolkets höjande till den bildning och den ståndpunkt, som friheten fordrar. Och detta är så mycket svårare, som de vid utförandet af detta verk icke blott hafva att utrota okunnighetens och vidskepelsens sjelfvuxna ogräs, utan äfven hafva att strida mot en makt, kyrkan och presterkapet, som egnar likaså mycken planmässig omsorg på odlandet och bibehållandet at detta ogräs, som andra egna åt utsåendet och vårdandet af den goda säden. Vi hafva för icke lång tid tillbaka meddelat våra läsare, efter ett bref till Times, en skildring af det sätt, på hvilket presterskapet söker att oroa och uppröra tillståndet i Södra Italien, genom att ifrån Rom öfver det neapolitanska landet utsända ordentligt organiserade stråtröfvareskaror. Vi vilja i dag efter de intressanta korrespondenser, som det danska veckobladet Hjemme og Ude brukar innehålla, meddela en skildring öfver ett annat sätt, på hvilket Italiens arfsynd, presternas makt öfver folkets sinnen, uppenbarar sig. Skildringen innehålles