Göteborgsposten – 17 juli 1861, sida 2

II. Krigsfången. — Men, återtog lord Elen med det orubbligaste lugn, nu måste vi fortsätta vår promenad här i allen; ty miss Mary kommer snart hit. Ingen i staden får misstänka, att jag väntar henne. Det bör synas som om slumpen beskyddar oss. Låt oss derföre promenera och prata mycket, på det man må tro, att vi äro inbegripna i ett högst intressant samtal. Nå! Lord Elen började härvid åter sin promenad med stelheten hos en automat. — Men, mylord, sade Gervais och följde efter engelsmannen. Hvad önskar ni, att jag skall säga er? — Hvad ni behagar. — Tillåt mig då fråga er... — Ingenting! afbröt officeren. Jag vill icke se mig nödsakad att besvara. Tala alldeles ensam! Berätta mig någonting. — Men hvad? — Hvad som helst. —Men mylord!... — Guds död! sade lord Elen och rynkade ögonbrynen, om ni inte talar, så låter jag kasta er i nedersta kölrummet, då ni väl kommit ombord. Gervais såg alldeles förtviflad ut. De båda