Göteborgsposten – 16 juli 1861, sida 1

Kingstown, hufvudstaden för Saint-Vincents engelska koloni, var år 1793 redan en oaktadt sin ungdom betydande stad. Väl belägen i en bördig trakt, med en förträfflig hamn, som egde den dubbla fördelen af att vara säker och djup, hade staden gått hastigt framåt. Det är dessutom en af det engelska folkets egenskaper, att kunna gifva lif åt en ny stad. Det är eget med engelsmännen: Öfverallt der Storbritanniens flagga svajar, har engelsmannen sitt fädernesland. Det betyder honom föga, att den jord, på hvilken han befinner sig, nyss blifvit eröfrad; det är engelsk jord, således är det England och ergo: är han hemma hos sig. En fransman åter saknar alltid Frankrike och tror sig i sina egna kolonier vara borta på främmande ställe. Fransmannen har ofta hemsjuka; engelsmannen känner ej till någon sådan sjukdom, Tvärtom, nödgas hån stanna instängd på sin ö, så får han spleen. Saint-Vincent hade för den affärsmessige engelsmannen genom sitt geografiska läge synts vara en punkt af vigt; han hade satt sig ned der och byggt Kingstown. År 1793 hade staden en befolkning af ej mera än 5,000 själar, inberäknadt negersoldaterna, hvilka engelsmännen enrollerat.