Göteborgsposten – 16 juli 1861, sida 1

men dock förtjenar att se sina tideböcker stude: rade af dem, som sätta värde på starka och olyckliga folk: denna ö är Saint-Vincent, till hvilker vi redan fört läsaren. När man på den vanliga vägen kommer til de små Antillerna, ser man i söder på långt hål! Granada; i norr urskiljer man Dominiques tag. giga bergspetsar, till höger Martiniques herrligs fält, hvilka i ett amfiteatraliskt panorama upp: rulla sig för blicken, och till venster följer mar i luften de nyckfulla spiraler, som bildas af rö. ken från de illa släckta volkanerna på Sainte. Lucie. Då man passerat Martinique, hvars grupper af de mest pittoreska klippelare beherrska så rik: fält och i luftens höga regioner dölja sina af er krans af glänsande skyar omgifna spetsar, och kommer in i den lugna Sainte-Lucie-kanalen, ur. skiljer man en tretio mil framför sig ett slag: rundt berg, som reser sig ur hafvet. Det likna först en dimmig, otydlig massa, men förstoras si småningom med sina många bergspetsar. Det är BSaint-Vincent, hvilken ö liksom di andra har till ursprung en underjordisk volkan hvars verksamhet ännu ofta förmärkes på de våld. samma jordskakningar och utbrott, som ännu gifv: sig tillkänna derstädes. Vi känna den karaibiska delen af ön: åter står nu, att göra bekantskap med den engelska