Göteborgsposten – 10 juli 1861, sida 2

närvarandes hjertan knappast slogo i deras bröst... alla väntade... Hastigt uppgaf Mahurec ett glädjerop, ett slags rytande af triumf. En darrning genomlopp hopen, som om den träffats af en elektrisk gnista. På en fradgande våg syntes en man, kraftigt kämpande mot döden. Han simmade med ena handen och höll med den andra upp en kropp, som böljorna sökte rycka ifrån honom. Denne man var Charles. Mahurec släppte blocket, vid hvilket han bållit sig fast, tog hastig fart och försvann i vattnet. Bränningen förde honom hastigt mot Charles. Då egde en af dessa sublima strider rum, i hvilka menniskan oaktadt sin svaghet vågar kampen mot de rasande elementerna. Ömsom begrofvos de båda simmande under vågorna, som slogo brusande tillsammans öfver deras hufvuden, så att de tycktes vara för alltid försvunna. Ömsom kommo de tillbaka upp på ytan och simmade med kraft, under det de förde undan eller undveko spillrorna af fregatten, hvilka i hvarje ögonblick hotade dem. (Forts.)