Göteborgsposten – 9 juli 1861, sida 2

Från Utlandet. Penningkrisen i Ryssland tyckes antaga högst vidsträckta dimensioner, och botar att gifva en våldsam skakning åt de i denna stat bestående forhällandena. En korrosp. skrifver derom från Petersburg under d. 2 Juli: Det är att befara, det vi, för att döma efter alla penningkrisens symptomer, beträdt en väg, hvilken kan lätt föra oss i armarne på ett öde, som en gång träffat Frankrike och förr en gång nedtryckt våra assignatrubler från 100 till 25 rublers kurs. Finanskarlarne hafva redan skakat på hufvudet öfver den tilllåtelse, kejsaren lemnat statsbanken, att så småningom utgifva 100 millioner Silfver-rubel i papper 1 serier å 12 millioner. Men att banken låter dessa sedelutgifningar så hastigt följa på hvarandra är ett betänkligt tidens tecken för vår alltjemt stigande penningkris. Man hade väntat sig en välgörande inverkan på utförseln af våra råprodukter, tillföljd af den hämmade utförseln i Amerika; men det förslår ej. Den sväfvande emancipationsfrågan, hvilken först efter tvenne år bringar i marknaden de kontanta penningar, som bönder och hela kommuner hålla gömda (för den gsgvarta dagen, Djurny Djen, då de skola betala räntor, inlösa sin hotveriafgift och infria sin jord) den öfverallt tilltagande sparsamheten hos landtmännen, öfverhufvud den fredliga sociala omhvälfning, hvarigenom ej blott 23 millioner menniskor skola bli fria, utan äfven en mängd jordegendomar, låta de kontanta penningarne försvinna ur rörelsen. Utgifvandet af pappersmynt skall nu komma det aftagande metallmyntet till hjelp; men vi