Göteborgsposten – 5 juli 1861, sida 2

Han visste ej, att revolutionen i Frankrik åter upptändt kriget med England; att engels männen angripit fransmännen på alla punkter a hafven och botat på en gång alla dessa senare besittningar; att Saint-Lucie nyss fallit i engels männens händer; att Martinique och Guadeloup voro strängt blokerade och att de engelska krys sarne gjorde all kommunikation omöjlig. Retad af dessa hinder och af att icke s sina käraste önskningar uppfyllda, kände de olycklige unge mannen åter gro inom sig all fröen till den sjukdom, för hvilken han fordor varit nära att duka under. Den alltid tillgifn Mahuree hade velat företaga ännu en expedi tion, men Charles, som var rof för den dy straste nedslagenhet, hade befallt honom stann 1 land. Skogsblomman hade varit närvarande vi denna scen mellan de båda fransmännen och had med sänkt panna och tankfull blick lemnat hyd dan. Dagen derefter kom en ung Karaibqvinn: som var i tjenst hos chefens äldsta dotter, oc underrättade Charles att hennes matmor begifv sig bort om natten i sin bästa krigspirog, åtfölj af sina tappraste soldater. Skogsblomman vill utföra, hvad Mahurec icke lyckats göra. Den unga flickan kände så väl dessa far j vatten; hon egde ett ofantligt välde öfver d sina och var begåfvad med denna instinkt, so!