Göteborgsposten – 2 juli 1861, sida 2

ANTENNA ASEDA AAA EA ON NINE sr VETE SERA RDS De voro nästan alla vackra, men en utaf dem, som satt främst och tycktes intaga första platsen, var en fullkomlig skönhet. Hennes drägt, fastän mycket enkel, förhöjde ytterligare hennes behag och fängslande utseende. Hennes hår, som var uppfästadt bak liksom på en grekisk staty, var prydt med en röd blomma. Hon bar kring lifvet ett slags gördel, knuten af murgröna, och kring halsen ett band af blå ringklockor. I denna drägt företedde hon anblicken af Venus uppstigande ur hafvets skum. I detsamma hon kom fram till pirogen ifrån sjön, lade en annan pirog, rodd af tvenne röda Karaiber, nästan till på andra sidan. I aktern på denna pirog satt en ännu ung man, ehuru hans drag förrådde mycken trötthet och ansigtet bar spår af ett djupt lidande. Denne man, som kunde vara 30 å 35 år, var klädd lik Mabhurec och hans hvita skinn samt yfviga skägg förrådde likaledes i honom ett barn af det gamla Europa. Mahurec utstötte vid hans åsyn ett skri af glädje. . Under tiden lutade den vackra simmerskan, med hufvudet stödt mot den bildsköna armen, sitt tjusande hufvud intill den gamle Karaiben. Hon yttrade ej ett ord; men hennes eldiga blick förrådde säkerligen hennes tankar, ty vilden besvarade detta stumma tilltal. med en nick, hvilken innebar så djup och smärtsam sorgsenhet.