Göteborgsposten – 1 juli 1861, sida 2

Från Hufvudstaden. Prinsessan Eugenie har, till minne af sitt besök i Knifsta kyrka (Upland) under vistelsen derstades förra året hos frih. Hermelin på Noor, skänkt en dyrbar altartafla till bemälda kyrka. — Vackert och högtidligt invigdes i onsdags afton en tillagd del af nya Kyrkogården utanfor Roslagstull. Pastor primarius d:r Fallenius höll tal öfver lifvet, döden och uppståndelsen, hvarefter enhvar af de tolf ledamöterna af hofkonsistorium och Stockholms konsistorium framsade ett bibelspråk med afseende på stundens högtidlighet. Sedan år 1827, då nya kyrkogården invigdes af d:r J. 0. Wallin, är detta andra utvidgningen, hvilket tillräckligt talar för dödligheten i Stockholm. — Vid en i onsdags middag företagen mindre faltmanöver å sjelfva Ladugårdsgärdet voro trupperna fördelade i 4 afdelningar, hvilka anfördes af generalmajorerna prins August, grefve Essen, Lovåen och frih. Leuhusen, hvilka opererade å 2:ne särskilda fält, så att prins Augusts division hade emot sig general Essens och general Lovns uppträdde mot frih. Leuhusens. — ln at Sveriges förhoppningsfullare yngre sångerskor mamsell Hortence Thulin skulle som i går gifva konsert i Waxholm. Mamsell I. är elev af kgl. musikaliska akademien, — Bland lättare men dock temligen sällsynta utvägar att befria sig från besväret att draga försorg om sina barn förtjenar omnämnas en, som tillgreps af en qvinsperson Midsommardagen på kongl. Djurgården. På ett ställe derstädes hade midsommarsglädjen förskaffat sig ett uttryck i en balett i det gröna, hvilken inspirerade äfven åskådarne eller åtminstone en af dem, en qvinna med ett barn på armen. Ty sedan hon en stund betraktat dansen, greps hon af lust att öfverlemna sig åt dess hvirflar, men för att i detta lofliga företag ej hindras af barnet, gick hon till en bredvid sittande försäljerska och bad henne taga hand om detsamma, under det hon en liten stund deltog 1 den allmänna glädjen. Härpå ingick försäljerskan välvilligt, och hon fortsätter troligen ännu att utöfva sin ömma och nu mera moderliga vård om det åt henne öfverlemnade barnet, ty den rätta modren lät icke vidare se sig.