närt ÅRE nom en stor kedja af skogsbevuxna berg: Basse: Terre och Cabesterre, Kolonisterna slogo sig ned i Basse-Terre, som hade fördelen af en hamn och tillfölje dera! äfven lätt förbindelse med de öfriga öarne i denna Arkipelag. De svarta Karaiberna drogo sig tillbaka till Cabesterre, som var större, bördigare och sundare men omgafs af korallbankar, så att endast små, lätta båtar eller piroger kunde lägga till derstädes. Detta var ock orsaken till det lugn, hvaraf de svarta Karaiberna njöto. Då de icke kunde anfallas sjöledes ifrån så sysselsatte de sig uteslutande med att försvara bergspassen, hvilka de äfven gjorde ointagliga. De röda Karaiberna åter lefde i godt förstånd med franska trupperna. År 1763 voro 800 hvita och 3,000 slafvar upptagna med odlandet af ön, då engelsmännen bemäktigat sig densamma. De franska trupperna drogo sig tillbaka till Guadeloupe och Martinique. Sedan engelsmännen väl installerat sig på den del af ön, som de fått, började de genast fundera på att eröfra de svarta Karaibernas område, men dessa reste sig i massa, och de röda Karaiberna skyndade genast till sina hotade bröders undsättning. Talrika trupper kallades till