-— Jag vågar kuppen. — Nåväl! sade polislöjtnanten, jag skall sätta er i tillfälle att handla. Jacquet skall till ert förfogande få ställa sina skickligaste och verksammaste män, hvilka skola lyda er utan förbehåll, och jag skall genast underteckna Ricks arresteringsordre. — Ändtligen! sade Fouch och utstötte en djup suck af lättnad. Då Lenoir hastigt beslöt att gifva detta bevis på förtroende åt en person, hvilken han ej kände, handlade han dock icke så lättsinnigt, som man skulle kunna tro. Fastän polisens organisation då ännu icke på långt när egde denna finhet, list och skicklighet, som den senare skulle få och hvilken skulle förverkliga fabeln om Argus hundrade ögon, var den icke desto mindre tillräckligt god, för att dess chef skulle kunna känna till många af de hemligheter, om hvilka försigtigheten flere gånger ålade honom att synas okunnig. Lenoir egde angifvelser, hvilka ålade honom att tro på Jacquets och Fouchs anklagelse. Han visste, att Rick var i godt förstånd med fienderna till den allmänna säkerheten, men Rick hade ända dittills varit honom nyttig och han hade trott sig böra fortfara att begagna sig af honom. Han kände till galerkonungens förfärliga personlighet. Han hade ofta koncentrerat alla de