Göteborgsposten – 18 juni 1861, sida 2

ful grimas, ty den lilla satqvinnan riktigt plå— Han ville att vi skulle berätta vår resa för hans vänner, svarade Gorain. — Hvilka äro det? — Hr och m:me Lefebvre. — Och j saden? — Hvad vi kunde, genmälte Gevais med en gade oss. — Jag gissar, att j sagt någon dumhet. — Ahbnej! Vi nämnde icke ert namn. — Pardicu! det hoppas jag för ert eget bästa ... Dessutom, j veten? Bastiljen ! Kortligen, j voro närvarande, då Fouchå kom tillbaka ? — Hvad! utbrast Gervais, ni vet att han. är återkommen ? — Jag vet allt! — Det är märvärdigt! sade Gorain med beundran. — Hvad har skett? frågade Roger. — När han efter en stund fått reda på alla detaljerna af den scen, som egt rum hos Bernards, skakade han på hufvudet. — Allt går bra! mumlade han för sig sjelf. Derpå återtog han hviskande, i det han lu tade sig intill hvardera af sina båda vänner: — J veten hvad jag lofvat er? sade han. Ögonblicket nalkas, då j skolen blifva belönade för ert arbete. Monscigneur är mycket nöjd med er...