Göteborgsposten – 17 juni 1861, sida 1

ee orden i många afseenden, bland annat derige nom att han åter tillät armeens officerare at inträda i densamma. Men å andra sidan be skattade han äfven logerna på det mest tryc kande sätt och tvingade dem att anslå å stormästaren en årlig aflöning at icke mindr än två milliorer francs, en aftlöning som ätvei prins Murat ännu åtnjuter. Till frimureriets historia i Frankrike ka ännu tilläggas följande. De medeltidens bygg nadsföreningar, ur hvilka frimureriet framgick upphätdes i Frankrike redan i medlet af 16:d århundradet. Murareskrån fortforo visserlige allt framgent, men de voro icke sådane före ningar, i hvilka man, såsom i England, byggd andligt samt upptog också icke-murare. Dej första logen i Paris grundades år 1725 a engelsmän, som stodo i förbindelse med pre tendenten Charles Edward. År 1756 erhol denna loge rättighet såsom en at mureriet auktoriteter samt titel af storloge. Mästarn at stolen fingo sin värdighet på litstid oci hade rättighet att sjelfva utnämna sin efter trädare. I Frankrike urartade dock murerie småningom; å ena sidan förstodo svindlar såsom UCagliostro, och å andra sidan jesuite och intriganter att tränga sig in i orden oc att betjena sig af densamma till sina ändamål Storlogen upphäfdes väl år 1762, men frimu reriet fortplantade sig dock i hemlighet. De blef också snart igen återställd, och en an nan storloge konstituerade sig tillochmed å 1772 bredvid densamma under namn af stor orienten. Nästan i alla provinsens störr städer uppstodo numera dotterloger. Revolu tionen suspenderade mureriets verksamhet Frankrike ehuru storlogens embetsmän doc icke upphörde att fungera. Dessa stiftade i 1799 den ännu bestående förenade stora or enten, hvartill år 1804 kom den nya skott ska general-logen, som dock senare förenad sig med orienten. På Napoleons föranstal tande bildade sig skilda militärloger af hvilk det år 1809 redan funnos 64 stycken i Frank rike. Likaså förstod han att genom sin bro der, stormästaren Joseph, åstadkomma, att d logen af stora orienten som uppstodo i Maj land, Neapel och Madrid, förbundo sig me den förenade stora orienten i Paris, san erkände den såsom hufvud-moder-loge.