StlaLStHdUlaktoKHev Med ITugn och TOPLOStallk Det är måhända först vid Cavours graf som hvarje italiensk fosterlandsvän skall, oberoende af partiandans ensidiga intresse, rätt uppskatta den bortgångnes förtjenster. Denne skullle också kunnat på sin dödssäng begagnat samma stolta men sanna ord som vår Gustal I yttrade på sin tid: Den tid varder snart kommande, då j skolen vilja rifva mig med edra naglar, upp ur grafven. Ofver Cavours sista stunder och hans begrafning ligger un ett rikt material för 085, högt bevisande italienarnes allmänna sorg. Inwycket af dödsposten i staden och på landet var ölverväldigande; i parlametet greto männen som barn, och Ratazzi sjelf kunde, när han meddelade deputerade kammaren nyheten, knappt tala för snyftningar. Cavour var i sina sista stunder vid sina sinnens bruk, och när presten trädde fram till hans säng med de heliga dödssakramenten, råckte han denne handen, sägande: Nu är det tid att skiljas hädan. Cavour drog sin sista suck på en liten smal stålsäng. Denna säng stod uppställd midt i det svartklädda och med tolf vaxljus npplysta sjukrummet, då folket kl. 7 på aftonen erhöll tillträde dit. Den aflidne låg på denna säng, med hufvudet höljdt i ett hvitt kläde och med ett krucifix i de hopknäppta händerna; anletet var blottadt: det såg ovauligt lugnt och leende ut. På detta sätt vandrade folket en och en kring dödsbädden från kl. 7 på aftonen till andra dagens eftermiddag, då hotel Cavour stängdes för begrafningsfestens anordnande. Omkring kl. 6, då processionen skulle börja, förmörkades himlen af hotande moln, men ingen fästade någon uppmärksamhet dervid. På gatorna hvimlade den manliga delen af befolkningen; alla husen voro behängda med svart; i de öfriga stadsdelarne rådde grafvens lugn. Kl. 6!, lemnade liktåget sorgehuset 1 följande ordning: infanteriet och kavalleriet, som utgöra Turins garnison; sex kanoner; en bataljon af det af Cavour nyligen bildade 1 marinregementet; ett kompani landstigningstrupper med änterbilor; tre legioner at Turins nationalgard, den 4:de bildade hay; samtlige officerare utan trupper, hvilka for tillfället befunno sig i Turin; 4 andliga brödraskap; ett stort antal sorgklädda damer; kapucineroch franciskanermunkar; prester; likvagnen, dragen af sex svarta hästar. Den aflidnes kommendörsband buros af krigsministern, justitieministern, af grefve Sclopis såsom vicepresident i senaten, af Ratazzi såsom presideat i deputerade kammaren, samt af generalerna Sonnez och Crotti. Pålikvagnen bemärkte man bland insignierna den löjtnautshatt vid ingeniörkåren, som den aflidne burit; bakom vagnen bar en härold Annunciadorden på en kudde. Deretter följde annunciadriddarne, konungens och prinsarnes adjutanter, de öfriga ministrarne och stordignitärerna, senaten och deputerade kammaren in corpore, äfven den yttersta venstern, såsom Brofferio, Mauro Macchi, Ricciardi 0. s. v., derpå statsrådet, räknekammaren, appellationsdomstolen, kommunalrådet med mnnicipalgardet, universitetskårerna m. fl., m. fl.; emigrationen med sorgklädda fanor, i hvilka syntes romerska och venetianska vapnet, ett talrikt detachement frivilliga i den Garibaldiska röda skjortan, samtlige arbetareföreningar med sina fanor, många korporationer från Genua, OCasale 0. s. v., förpaktare och arbetare från Ceri och andra Cavourska gods, familjen Cavours samt många befryndade familjers i livre klädda tjenare, hvilka buro vaxljus med familjevapnen. En sqvadron Piacenzahusarer slutade tåget. Men många af Italiens anseddaste män hade tagit plats etter och till dem sällade sig nu hela den öfriga befolkningen. Kl. 774; törkunnade kanonernas dån, att likkistan kommit in i jungfru Marias kyrka, der liket förblet under natten, for att deritrån föras tillsvidare till Cavours Villa di Santana. — Den 8:de egde äfven i Mailand en sorgemessa rum för den aflidne. — Baukirerna hafva tecknat rika bidrag för upprättande af minnesstoder åt Cavour på börserna i Turin och Genua. Likttidigt har äfven kommunalrådet i Turin beslutat, att resa honom en offentlig miunesvärd. — Cavours dodskammare har blifvit aftagen i fotografi. — Cavour har testamenterat staden Turin 50,000 lire för grundläggandet al en barnasyl i stadsdelen Porta Nuova. Enligt den ministeriela tidningen Opione har den nya italienska ministeren ännu icke blifvit bildad. Ryktesvis berättas, att d