Göteborgsposten – 12 juni 1861, sida 3

sändes genast till Marseille, för att underrätta prins Napoleon, som vistas derstädes, om grefvens död. — I engelska underhusetl hafva lord Russell och lord Palmerston uttalat sig i de största loford öfver den bortgångne och förklarat under lifligt bifall från Husets sida, att Cavour gjort sitt namn odödligt i historien. — Från sjelfva Italien föreligga osst ännu icke några närmare underrättelser om Cavours död än de redan pr telegraf bekanta. Underrättelserna från Kom ha någon tid utvisat, att en stark rörelse pågår mom det presterliga lägret, för att om möjligt sauvera apparencerna. Ständigt och jemnt omtalas gripandet af nya polisspioner och emissarier, hvilka oftast befunnits vara förklädda presterl eller jesuiter. Oupphörligt återkomma notiser om upptäckta sammansvärjningar m.m. Kortligen, allt utvisar, att prestpartiet beslutat uppbjuda allt, för att mota den rörelse inom Italien, som vill nedrifva den påtliga tronen, och ätven är färdigt att tillgripa de våldsammaste medel. En mängd rykten, svarta som natten eller munkkåpan, under hvilken täckmantel så mången djefvulsk tanke fostrats, börja ock komma i svang, hvilka dock mera påminna om Lucrezia Borgias eller Catharinas af Medici dagar, än om det i civilisation och humanitet så långt framskridna året 13861. Vi vilja derföre icke återgitva dessa rykten i den allt konkretare gestalt de börja antaga. Men skulle de bekrältas, måste påfvestolen i samma nu sparkas undan i någon glömskans vrå på Vaticanens vind. Menskligheten har rätt att uttala vissa fordringar, dä de grunda sig på moralisk sanning, och skall säkerligen icke i våra dagar, då den allmänna opinionen sitter så mäktig till doms öfver herrarnes och furstarnes handlingar, låta sig nedtystas af vrövlet från en katolsk prestliga. — Under sådana omständigheter måste det förefalla ännu underligare, att ryktena om franska truppernas utrymmande af Rom nu vederläggas genom den säkra uppgitten att general Goyon ingått nya kontrakter med kårens leverantorer vill och med augusti månad. Den 6:te dennes börjades inför korrektionsdomstolen i Paris processeu mot Mires och Solar, de enda personer, som blitvit anklagade i denna högst märkvärdiga affär. En ofantlig menniskomassa var församlad. Advokaterna Mathieu och Plogque skola försvara Mirös. Solar är rymd och var derfore icke tillstädes. Hr Mires inträde i domsalen uppväckte stor sensation. Han har blifvit en riktig gubbe, hans hår har hvitnat och hans kropp har sjunkit tillsamman. Den forne leftnadsfriske mannen har blifvit vill etv riktigt spöke. Han tycktes vara mycket upprörd och elden i hans ogon, som ännu icke slocknat, tycktes tyda att han är besluten till ett energiskt försvar. Förhandlingen började med en protest af Mathieu mot dev att man beröfvat hans klient de papper, som äro nödvändiga för han försvar. Den kejserlige advokaten Lenard bestred denna fordran, hvarpå den anklagade reste sig sjelf upp och besvärade sig öfver den behandling som vederfarits honom. Men ordtöranden afbröt honom och aflägsnade sig med bisittarne till enskild rådgöring, hvarefter förhandlingarne uppskötos för tvenne veckor. — Hknligt franska statsbudgeten uppgår detta lands svälvande skuld till 900 millhoner francs. År 1851 upptog den 592 mill., år 1858 hade den stigit vill ofver 800 mill. och under de sista åren till ofvannämnda summa, i det utgifterna beständigt öfverstigit inkomsterna. Budgetkomiteen uttalar visserligen i sitt betänkande den förhoppningen att den sväfvande skulden icke skall stiga högre, men tyckes hkväl sjelf icke riktigt tro derpå. Debatten om budgeten har redan börjats inom lagsvuftande kåren. Budgeten har angripits af opposiwonen. Ryktena om drottmng Victorias af Eng land själssjukdom torttara. Atskilliga franska och tyska celebriteter ur den medicinska verlden äro kallade till London, der en konsultation skall ega rum. Såsom en af delta. garne nämnes den berömde preussiske dia gnostikern, dr Schönlem. — Lord Russell ha: i Underhuset meddelat, att engelska regeringens agent i Pesth, hr Dunlop, blifvit på österrikiska regeringens begäran återkallad derifrån, men ingalunda derfore att engelsk: regeringen ogillat hans åtgärder i Pesth. I 209 Lasson oc TT) PaaA