Göteborgsposten – 10 juni 1861, sida 1

man, beväpnade med pistoler, gevär och jagtknifvar drogos till stället i cn elegant resvagn. Den cne af dessa nykomna skyndade fram till Fouchå och befriade honom från de banditer, som ville gripa tag uti homom. De andra, hvilka man på deras livråer lätt kunde känna igen som tjenare i ett förnämt hus, ilade att bispringa Jean, Nicolas och Brune... Efter några sekunders förlopp hade scenen fullkomligt förändrats. Banditerna, som så plötsligt öfverraskats midti sin triumf, försökte väl göra ett energiskt motstånd, men en väl underhållen gevärseld höll dem på afstånd, och när de sågo Augereau med sina vänner resa sig upp samt vända sig åter emot dem, började de taga till fötterna. Den person, som genast skyndat till Fouchs undsättning, tycktes leda striden. Skri. kande, slående, gestikulerande, alltid med, der mot: ståndet syntes störst, slogs han med en ifver och tapperhet, som förvånade Augereau sjelf. Tvennt postiljoner, som sutto qvar på sina hästar mec en pistol i ena handen och en fackla i den an dra, upplyste stridsplatsen. Slutligen försvunno de sista banditerna skogssnåren. Augereau, Brune, Nicolas och Jear ville förfölja dem, men Fouch höll de ifriga till. baka. Sju lik lågo utsträckta på marken,