färgade vågor, som alla rullade sig mot ett och samma mål. Fadren och sonen syntes djupt upptagna af någon tanke, som hvardera syntes föga angelägen om att meddela den andra. — Dystra blixtar lyste hastigt i galerernas konungs ögon samt upplyste hans orörliga ansigtsdrag. — Skall din frånvaro räcka länge? frågade slutligen grefven, i det han bröt den tystnad, som herrskade emellan honom och hans far. — Jag vet icke, svarade den förskräcklige mannen. Det beror af omständigheterna. Kanske åtta dagar, kanske också längre. — Således har Rocquefort misslyckats? — Rocquefort, Jonas och Rubin ha låtit bortföra sig som tre våp. — Och Jacquet? — Jag vet icke hvad det blifvit af honom. — Men hvad skall man slutligen göra der nere. i — Det behöfver du icke veta; det som till. drager sig i Paris bör vara tillräckligt för dig Tänk blott på att leda den Niorreska affären så att jag vid min återkomst finner platsen i ordning. — Lita på mig, svarade grefven små leende. Galerernas konung lade sin hand på grefve