Göteborgsposten – 3 juni 1861, sida 2

— Jag var säker derom! sade den okände. — Jag föreslog dem att rymma. De vägrade. Du hade gissat rätt. — Godt. Hela Paris måste veta, att grefve de Sommes intresserade sig så mycket för de anklagade, att han gjort allt för att befordra deras rymning. Det skall bli oss till nytta sedan, om man af någon anledning skulle uppresa sig emot oss. Kortligen, resultatet af ditt besök? — Är det, att jag öfvertygat dem om min vänskap för dem och lemnat dem i den djupaste förtviflan. — Det är tydligt, att våra affärer skulle taga ett godt steg framåt, om de kunde döda sig. — De skola döda sig! sade grefven. — Tror du? -— Jag är nästan säker derom. Grefve de Sommes började nu omständligt berätta det samtal han haft med markis dHerbois och vicomte de Renneville. Han glömde ingenting: icke ens den underliga rekommendation han gjort hos fångvaktaren. Den okände åhörde honom uppmärksamt. (Forts.)