Göteborgsposten – 3 juni 1861, sida 2

den djupa skymning som rådde på detta ställe, ty han skyndade utan tvekan fram till honom. — Ahl! hviskade den ensamme. Det är du Bamboulå! Du kommer temligen sent. — Jag har måst dröja längre än jag trodde i Chåtelet! svarade grefven. — Har du träffat foglarne? — Ja. — Äro de fast? — Mer än någonsin. — Godt! berätta mig sammanhanget. — Jag har handlat efter öfverenskommelse -Brefven? .... -— Ha gjort förträfflig verkan. De framkal lade en repetition af scenen med flickorna. — Och de skola ingenting säga? — Om mötet? Hvad tänker du väl! D: skola heldre låta kapa nacken af sig, än att kom promettera föremålen för deras dyrkan. — Det är mycket vackert! Inser du ick det, Bamboulå? — Nej, det medger jag. — Det förvånar mig icke! Har du talat me rådsherren ? — Naturligtvis. — Och affären med madonnan? — Den öfvertygade dem, ty de tviflad förut.