Göteborgsposten – 29 maj 1861, sida 1

RR Rn derkastade foikets allmänna omröstning annorstädes än i Texas. Mr Seward vill för resten icke heller erkänna att de enskilda staterna fingo sim suveränitet förbehållen vid unionskonstitutionens antagande. Hans påstående är, att då staterna ingingo förening med hvarandra gjorde de det såsom man och hustru, tor väl och ve, for nöd och lust. Men hrr Seward och Clay tyckas dock mera stödja sig på nordens makt att krossa södern, än på bevistureuingens konstitutionelt bindande kraft. Kanhända skall det stå i nordens makt att underkufva södern, men det skall vara ett värf sådant som en regering hittills ännu aldrig företagit, och alla naturomständigheter tyckas sätta sig emot dess framgång. Goltstaterna må kunna blokeras och den amerikanska flottan med framgång kunna förorsaka olägenheter åt Charlestons, Savannahs, New Orleans, Wilmingtons och Mobiles sjöfart, äfven om den icke skulle kunna upprätthålla en effektiv blockad längs sjökusten. Många tusende af nordens kraftiga söner skola kunna beväpna sig till försvar för unionens rättigheter, men de skola svårligen kunna föra tillbaka söderns folk eller genom något slags ersättningsåtgärder kunna taga ibop med upphätvandet at slafveriets jette-onda. Och dock skritver mr Seward till unionens gesandt i Paris i den något högstämda stil, som är så gängse bland amerikanarne: Ni kan icke på något sätt vara for bestämd eller för uttrycklig i att göra kändt för franska regeringen, att unionens regering hvarken hatt eller har eller skall hafva någon den minsta tanke på att låta en upplösning af unionen inträffa. Det skall blott finnas en nation och en styrelse, och samma republik och samma konstitution skall komma att ega bestånd, som redan öfverlefvat ett dussin revolutioner och styrelseombyten i nästan hvarje annat land i verlden. Den skall framdeles, såsom hitintills, komma att stå qvar såsom ett föremål för mensklighetens häpnad och tillgifvenhet. Ni har vid er afresa härifrån sett nationalandans elasticitet, nationalstyrelsens kraft och den frikostighet med hvilken nationen offrar sina skatter for denna sak. Underrätta derföre mr Thouvenel att tanken på en upplösning af denna union, fredligt eller genom våld, aldrig har uppstått i någon ärlig statsmans sinne härstides samt att det är hög tid på att Europas statsmän förjaga den från sina betraktelser. Det vore väl om så vore, och vi önskade att det besannades. Men då en sydlig konfederation nu redan existerar och utfärdar kaparebref, och då norden är tvungen att blokera de hamnar den anser som sina, så kunna vi icke annat än anse ett sådant språk som föga öfverensstämmande med förhållandena och föga bevisa medvetenhet om de stora problemor i afseende å statsskicket, som, i händelse unionens upplösning kan förekommas, måste förestå dess folk och dess regering att lösa. ortens ten EERO EET ATERN EIA VORE RESET TOG TRAKT TTR