Göteborgsposten – 27 maj 1861, sida 2

AVIV I ScliUua San, UuUYVvlina labbe Vala LU gen långt tillbaka. Moniteuren skrifve nemligen, att det af flere italienska tidning: meddelade brefvet från kejsaren till prir Murat är fullkomligt oäkta, och om kejsare -Jän ogillat det bref, som hans kusin för någo tid sedan offentliggjorde utan hans tillåtels har ban likväl på intet sätt undandragit hc nom sin vänskap. Kejsar Napoleons visade dubbelhet mc Italien börjar bära sura frukter. Man tillskri ver honom nemligen nu äfven de nedrigast ränker och intriger, hvilka säkerligen äro stark färglagda, men dock ega skenet af sanningei Iltalienska deputerade kammaren har, såsoi bekant, för någon tid sedan beslutat uppta gandet af ett stort lån. Ryktet berättar di att Rothschild ötvertagit lånet. Detta rykt var förhastadt. Lånet kunde nemligen ej upp tagas i konungariket Italiens namn, emeda ett konungarike Italien ännu icke blifvit a andra stormakter än England erkändt. Ma beslöt derföre att upptaga lånet i Viktor Ema nuels namn. Men Kothschild ville ej inlåt: sig i en sådan affär, hvilken icke erbjöde ho nom tillräcklig garanti. Itahenska regeringei har derföre at alla krafter ansträngt sig, fö att erhålla Frankrikes erkännande af ett Ita lien. Men Napoleon har dragit ut på under handlingarne och italienska finansministern be finner sig derföre nu i den yttersta förlägen het. Häraf, säger man, vill Napoleon betjen: sig, för att afpressa Cavour en mängd vilko i romerska frågan, på hvilka denne icke kar ingå utan att bryta med Garibaldi. Napoleon: senaste forslag skall nemligen gå ut på, at Frankrike vill erkänna Italien, om detta vil erkänna och skydda Kyrkostaten i dess nu varande gestalt; den påtliga regeringen skal derefter skydda sig sjelf inom Kyrkostaten men Rom deremot skicka deputerade till ita. lienska parlamentet. — Vi antöra denna tyd: ning af sfinxens gåtolika uppförande mera såsom en ny illustration af hans politiska krumbugter, än såsom ett verkligt faktum. I italienska underhuset har Cavour, med anledning af en utaf deputeranden Tecchio gjord förfrågan, nyligen haft tillfälle att yttra sig om Venetien. Han har nemligen sagt, att Österrike ej kan gifva denna provins fria institutioner. Det vore af högsta vigt, sade han, att öfvertyga Europa och isynnerhet Tyskland härom och om nödvändigheten al en fredlig lösning af denna fråga; ty inom hela den ädla och högsinnede tyska nationen aro de sannt frisinnade iderna i framåtskridande. — Kammaren antog derefter enstämmigt en af Ricasoh föreslagen motiverad dagordniog, som uttalar Italiens sympati för Venetien. En fransk truppafdelning har på neapolitanska gränsen uppsnappat en transport af penningar och vapen, hvilka exkonung Frans ville tillsända orostiftarne i hans gamla stater. Penningarne voro präglade af Frans i Gaöta. Animositeten mellan England och Frankrike rörande syriska frågan tyckes ännu fortfara. Sjeltva species facti närmar sig dock sitt slut. Enligt Patrie skall nemligen inskeppuingen af trupperna i Syrien börja d. 30 Maj och de till dessas hemförande bestämda fartyg skola d. 4 Juni gå till sjös samt fora hela expeditionskåren tillbaka till Toulon. — I sammanhang härmed förtjenar nämnas, att ryska regeringen nu uttalat sig i denna fråga i alldeles samma anda som Frankrike. Journ. de St. Petersbourg för d. 22 innehåller nemligen en skrifvelse från ryska utrikesministern Gortschakoff till ministern i Paris, Kisselew, hvari yttras: Vi fästa makternas uppmärksamhet på den fara, som härflyter af fransmännens aftåg från Syrien, och afsäga oss hvarje ansvar för foljlerna af ett beslut, hvars följder ryska regeingen förutsett och påpekat. Från Paris skrifves, att en ny broschyr f hertigen af Aumale väntas snart utkomma lerstädes, kallad Frankrike år 1861. — Jen kände broschyrförfattaren Lagueronniere kall bli utnämnd till senator. — Nästan alla rankrikes större Jerngjuteriegare vägra skica fabrikater till den stora verldsexpositionen London, och angifva såsom skäl derför, att e genom handelsfördraget satts ur stånd, att onkurrera med den engelska produktionen. — ill kejsar Napoleon och Viktor Emanuel har