Från Utlandet. Den amerikanska frågan wyckes nu vara temligen afgjordt fördelaktig tör Unionen. Korrespondenser från New-York berätta nomligen, att under det de nordliga staterna, som borjat visa utonordentlig kraft, sånda sma wruppmassor mot Virginien, sätter ätven hela vestern sig med undantag af Missouri i rörelse. De frivillige från Jova, Minnessota, Wisconsin, Illinois och Indiana vilja ned till Mississippi, för att försäkra sig om denna viguiga fiod och, såsom de säga, tillbringa san julafton i New-Orleans; nulistrupperna ån Ohio och Michigan samlas vid Ono mot gränsstaterna, tor av vid forsta tillrop infalla 1 dessa. Det tyckes tillochmkd, att det vestra Virgimen, hvilket har så godt som inga slatvär och genom sin onaturhga forbindelse med ostra delen alt staten led at tryckningen under slafveriets alp, vill ansluta sig ul de fria staterna och sjetlt bilda en fri stat. Man hor endast ovlltorbuliga och vacklande nuderrätwlser från sydtorbuudets stater. Alex. Stephens, vicepresidenten, befinner sig nu i Richmond I Virginiea (mot hvilket Liucoln hotat alt sända trupper) och har lyckats vinna denna stat helt och hållet tor förbundet. — Jefferson Davis, presdeuten, är ännu i Monigomery och general Beanregard, tästet Sumters eröfrare, 1 Charleston. Det säges, att af svduupperna omkring 15,000 man milis stå i och omkring Richmond och kunde väntas hvarje dag till mynningen af Potomac. Å det sydliga lånet voro oaktadt alla tvångsåtgärder blott 12 nullioner tagna. De af sydregeringen uttärdade kaparebret inbriuga ätven IHtet, och tillochmed htlsmedel från norden uteblitva, emedan detta ej längre såjer ull södern på kredit. Kortligen, det saknas 1 södern allt, utom stridslust. Sydtörbundets trenne utomordentliga sändebud anlände d. 13 dennes till Paris, hvarifrån de skola begifva sig till Berlin, Wien och Petersburg. Deras mission är att utverka sig de europeiska statsmakternas erkännande al det nya förbundet.