Från Utlandet. Af de tvenne partier, som finnas inom ungerska deputerade kammaren, af hvilka det ena eller rörelsepartiet i Teleky förlorat sin talangfulle chef, har nu det andra, eller det moderata, för hvilket Deåk står i spetsen, uttalat sig. Deåk har nemligen i sitt förslag till adress till kejsaren at Österrike d. 13:de maj fordrat fullständigt återställande för Ungern af 1848 års konstitution, alla landsdelarnes representerande, uppgifvande af den hivtillsvarande regimen och tull amnesti åt de emigrerade utan undantag. I slutet af sitt andragande uppmanade han i vältaliga ordalag till klokhet och måtta. Intrycket af hans tal var djupt och detsamma helsades med stormande bitall. Motpartiet, som ej ville ha någon adress till kejsaren, erhöll blott en obetydlig minoritet. Ungern fordrar således laghgt för sig fullständig autonomi och de landsdelars införlifvande med Ungern, som väknas tillhöra detta. Grefve Telekis sjelfmord synes numera vara otvifvelaktigt, och de djertva anklagelserna mot österrikiska regerirgen ha tystnat, sedan de närmare omständigheterna blitvit bekanta. Då den aflidnes tjenare den 8:de på morgonen kl. 8 trådde som vanligt in i hans rum, fann han honom ligga litiös på goltvet, och grefvens slägtingar blefvo genast tillkallade, under det jemväl behörig anmälan gjordes hos polisen. Vid Telekis fötter låg en alskjuten pistol och Deäaks tal bredvid honom. Han höll venstra handen hårdt tryckt mot hjertat, hvarifrån en stark blodstrom färgat linnet rödt. Sängens tillstånd visade, att han i densamma tillbragt en del af natten. En ungersk tidning berättar dessutom, att grefven på sista tiden varit ovanligt apphetsad och att han aftonen före sin död i er starkt upprörd sinnesstämning tagit afsked af några tillgifna vänner. Hans nevö, grefve Teleki Gyula, som kom hem efter midnatt, hörde, att grefven då gick upp och ned i sitt rum, och andra af hans anförvandter hade sett honom sitta vid sitt skrifbord kl. 11 på aftonen. Alla omständigheter utvisa således, att Teleki efter en häftig själskamp afdagatagit sig sjelf. Den olycklige grefvens begratning egde rum ett par dagar derefter eller d. 10:de dennes, och det berättas från Pesth, att derstädes aldrig varit en så stor menniskomassa samlad på stadens gator, som vid detta tillfälle. Utom alla invånarne i Pesth-Ofen, hvimlade det af resande från landet, och många komitater voro representerade genom talrika deputationer. Processionen beräknas ha utgjorts af 100,000 menniskor, och allt försiggick likväl utan den ringaste oordning. Alla butiker utan undantag voro stängda. Först hölls ett liktali museumssalen, derefter ett utanför staden af den laflidnes politiske motståndare Eötvös, hvarefTter liket lemnades tillbaka åt familjen. Såsom Torsak till sjelfmordet antagas nu de stridiga Tkänslor, hvilka naturligen måste uppstå hos len man, som mottagit kejsarens nåd och nu Istod i begrepp, att angripa denne monarks rätt till tronen (Teleki ville nemligen i likhet med Kossuth ej erkänna Frans Josef såIsom Ungerns laglige monark, hvarföre han ej Theller kunde ingå på att ungerska landtdagen afskickade till Frans Josef en adress). Han hade visserligen hållit sitt gifna hederslöfte, att under 3 månader afhålla sig från all aktiv politik, men hans ställning kunde dock vara pinsam nog. Italienska regeringen fortfar, att med kraft undertrycka de reaktionära oroligheterna i södra Italien. På franska regeringens inrådan skola mycket stora truppmassor af,Jgå till södern; man talar om ej mindre än 50,000 man, och sjelfva Minciolinien kommer att till en del blottas. Detta betraktas som ett ytterligare stöd för fredens fortvaro. — Garibaldi har tillställt Marc Monnier, författare af en skrift med titeln: Historia om båda Siciliernas eröfring, en skrifvelse, hvarur vi låna följande vigtiga meddelande: Tillåt mig göra ett litet beriktigande; ni skall -ländra titeln på er bok. Jag har icke eröfrat Båda Sicilierna; jag har ej gjort annat än befordrat detta ädla folks önskningar — önskningar, hvilka alltid låtit detta land trakta efter frihet. I maj månad vände Siciliens patrioter sig till mig med begäran, att jag skulle vara dem behjelplig att sätta hufvudet tilli rätta på de bourbonska generalerna, och den 7 september förberredde Massaniellos efterkommande mitt intåg i Neapel; dessa båda befolkningar, jemte de i Kalabrien och Basilicata, hafva i alla afseenden gjort sig förtjenta af fäderneslandet. 4 mA FE