Göteborgsposten – 11 maj 1861, sida 2

vägen. Han gick nedhukad framför hästarne och såg med yttersta uppmärksamhet tillbaka på den tillryggalagda vägen. Derpå, vare sig att han misstagit sig eller funnit hvad han sökte, hoppade han tillbaka upp på kuskbocken, tog åter tyglarne och började köra fort undan. — Hvad var det ni sökte efter? frågade Brune. — Ingenting, svarade Fouch med något tankspridd mine. XV. Uppdraget. — Ni frågade mig, återtog oratoriern efter ett ögonblicks tystnad, huru jag kunnat få veta en del af sanna förhållandet? jag skall säga er det: Jag befann mig för sexton år sedan i Nantes och sysselsatte mig ifrigt med lagstudier. Jag arbetade emot min fars vilja; han, som sjelf var skeppsredare, ville ovilkorligen göra mig till sjöman, och jag tillstår, att jag alldeles icke kände någon håg för långa sjöresor. Jag hängaf mig med passion åt mina studier. Min flit omtalades mycket i min födelsestad. Flere personer kommo och frågade mig tillråds om en mängd saker och då lyckan var mig huld i mina råd, så drog