och följde vid sin höge broders sida, fick in-gen nyfikenhet på sig, hans höghet bemärktes föga i majestätets glars, som ensamt intog alla truntimmers bjertan med den undersåtligaste kärlek och irgaf alla karlar beundran, och särskildt hästkarlar — litet afund. Drottningen åkte efter ett spann af sex hästar. I heunes vagn hade äfven enkedrottningen och prinsessan HEugenie uppstigit, så att enkedrottningens equipage kördes tomt efteråt bland hotdamernas och kammarherrarnes stora och granna med hvita toiletter och plymagerade hattar prunkande följe. För dessa senare sakers skull hunno vi ej att taga reda på om vagnarne voro de från Tyskland intorskrifna och nyligen anlända equipager, på hvilka räkningen säges visa en summa at 30,000 rdr rmt. Säväl den ridande som den åkande kungliga kortegen vände tillbaka och lät sig än en gång ses och beundras, innan den begafssig hem till sitt slott igen. Men hela den långa vägen var tätt belägrad af åskådare och på alla Ladugårdslandets gator, som passerades, var efter gammal sed kalas i hvarje våning och i hvarje rum, som eger ett fönster, från hvilket vänner och bekanta från andra statsdelar kunna bjudas på skåderätter. Första Maj är visst icke en folkfest i gammal betydelse, men den är en högtidsdag, på hvilken alla försöka fröjda sig och se glada ut. Att vi här fira dagen med ett hofspektakel, med åkande och grannlåt och litet slöseri, det har blifvit en sed, om just icke en god, som efterträdt det gamla bruket att dricka mjöd, plocka sippor och vara gladeligen tillsammans hvart, lag för sig vid en matsäcksdiner under en ek eller en furu på den kungliga djurgården. Behållningen at hvad verldsdamerna försålde vid sin marknad häromdagen, lär vara ansenlig. Der vexlades möjligen ögonkast och significativa miner mellan sådana som detta intressera, men pengar vexlades aldrig. Grosshandlare X. med kontoret på fickan lemnade en hundrariksdalersedel till betalning för någon förfriskning i schweitzeributiken, men fick icke en skilling tillbaka. Icke för det gjorde någon ting, bevars, det är ju trefligt att vara välgörande, dessutom tager herr X. tillbaka hvad han tappat i denna societeten -— i stora sällskapet på ett parti bräde. Det ir hans affärslif och brädspelsbordet, vid hvilket han plägar slå sig ned, kallas herr X:s brädgård. I fruntimmersbasarens boklåda såldes nykommet ett arbete, hvars titel Posttidningen beskref så här: Nytt och gammalt, dikter af OF IL Den romerska tvåan skulle egentligen beteckna: andra delen, men nu kom den att stå sonf ett tecken på Posttidningens lojala och i förtid alltid artiga väsende. Det häfte af karrikatyrer ofver skarpskyttarne, som utkommit i bohandeln och det utan tryckningsort, har väckt en allmän harm såväl för det ondskefulla och simpla i tendensen som för det dumma — platta i utförandet. Någon at Aftonbladets brefskrifvare har insinuerat att författaren skulle vara af den nu så mycket på tapeten komna Sparreätten, men vi tro oss kunna försäkra att den Sparre som, om ej af allmänheten, likväl af många bekanta och vänner är känd för att ha ritat NO o— ? xmmazasnamsns——