Göteborgsposten – 3 maj 1861, sida 2

NNE —— — Lt — Baronen hade kastat af sig sina kläder och vårdslöst kastat dem ned på marken. -— Och vidare, återtog Augereau, i det han vecklade upp sin skjortärm och blottade en muskulös arm, rikt prydd med fantastiska tatueringar, och vidare, vi ha glömt en liten formalitet. Tvenae män sådana som vi kunna icke slåss utan vittnen. De, som betrakta oss, äro endast åskådare. Vänta, se här äro mina! Han visade dervid på Fouch och Jean, som stodo vid sidan om honom. Dessa båda gjorde en bugning, till tecken af att de mottogo den heder, som dem bevisades. Baronen såg sig omkring. — Ah! fortfor Augereau med sin lugna stämma, er vän har försigtigt smugit sig undan! men hvad gör det! Här finnas nog de, som vilja komma till er hjelp. Ah, se der har ni hvad ni behöfver ! Augereau vinkade härvid åt Gervais och Gorain, hvilka hans blick först träffade. Men de båda borgarena hvarken hörde eller begrepo. -Mina herrar! fortfor Augereau och närmade 8ig dem, artigt helsande, j ären väl min motståndares sekundanter! När jag fällt honom, kan det bli er tur, om ni så behagar, och om ni önskar än förr deltaga med i leken, så äro dessa herrar beredda. (Forts.)