Göteborgsposten – 27 april 1861, sida 2

al Drätselkommissionen ifrågasatts, men hade ursprungligen påyrkats al Stadskamreraren). Diskussionen syntes nu alldeles vilja afstanna och då åtskilliga ja hördes på Ordtörandens hemställan om de öfriga närvarande delade de nu yttrade åsigterna, syntes allt vara klart; men det visade sig i det följande, att saken icke var så afgjord, som det till en början kunde synas. Lektor Blomstrand anmärkte, att det af Drätselkommissionen föreslagna nya namnet fastighetsafgift vore mindre passande, och hemstallde, om det icke lampligen kunde utbytas mot lagfartsatgilt, tastebrefsafgift eller något hknande. hand. A. Philipsson ansåg en olikhet förefinnas emellan de båda förslagen, i det att hrr Äldste men icke Drätselkommissionen skulle talat om åtagande at den nya atgitten å Stadens innevånares sida och törklarade, på Ordförandens upplysning att hrr Äldste i detta hänseende hade ywrat sig i samma anda som Drätselkommissionen, att han på de vid forra Allmänna Rådstugan framställda grunder, betiflar den föreslagna åtgärdens laglighet. Bruksp. J. Dickson vidhöll den mening, som han från början uttalat genom sitt deltagande i den till Magistraten ingifna ansökningen i ärendet, att tretiondepenningen borde helt och hållet afskaffas och yrkade på proposition hårom. V. häradsh. Th. Berger (Borgerskapets Äldstes sekreterare) anmärkte med anledmng af. Kand. Philipssons åberopande af S. 73 1 Regeringsformen (tforbud mot nya pålagor och utskrifningar utan Ständernas fria vilja och samtycke), att fråga der är om statsmakternas inbördes torhållande, icke om kommunernas sjelfbeskattningsrätt och påpekade att en väl bekant 8. i Stadens Privilegier berättigar Staden att lägga skatt på Stadens innevånare och deras egendom. Utan att upprepa de många och krafuga skälen för den foreslagna förändringen, ansäg han sig berättigad till det yrkandet, avi de båda till ofverläggning framställda förslagen om afgiftens nedsättande böra göras, det ena till ja-proposition och det andra till nej-proposition. Kand. Philipsson åberopade den enhällighet, hvarmed Stadens innevånare för kort tid sedan uttalat sig för afgiftens afskaffande och 20? dess nedsättning eller utvidgande till laga fång och instänsde med hr J. Dickson. Hr Bergers tolkning af 8. 73 i Regeringsformen vore vågad, då 8. 83 föreskritver att grundlagarna skola tolkas etter deras ordalydelse. Kommunerna hade ingen rätt att påligga indirekta skatter, sådana som den ifrågavarande, hvilka likasåväl drabbade andra kommuners medlemmar. Med samma rätt skulle då t. ex. ståderna kunna införa den at Riksens Ständer forkastade cigarrskatten. Handl. Aug. Kobb (ledamot i Drätsel-kommissionen) framhöll vigten af tillräckliga medel för utförandet af de många och kostbara arbeten, som at Stadskassan bekostas. Goöleborgs Stad vore känd tör sin hberalilet, men det skulle ofta varit omöjligt for samhället att handla liberalt, om dess inkomster hade varit mindre betydande. Det vore nu så mycket mindre tiden att borttaga Stadskassans gamla inkomstkällor, då fråga på allvar väckts om upphörande af stämpelatgifter och vågpenningar. Den ifrågavarande afgiften hade varit alltför diyg, men den vore 1 och för sig hvarken förhathg eller obilhg. Herr Berger vidholl sin åsigt om den föreslagna åtgardens laglighet. Fruktan för ett möjligt atslag af Kungl. Maj:v borde icke föranleda Stadeus innevånare aut förkasta de tramställda förslagen, bland hvilka her Aldstes Just i detta hänseende hade något företräde. Byten hade snart sagdt alldrig forekommit förr än man deri trott sig finna ett medel att undgå gärdaköpsafgiften och de skulle snart upphöra om förslaget gick igenom. Mag. Hedlund ansåg den framställda farhågan om ouwillräckligheten af Stadskassans inkomster kunna bemötas med den erinran att dessa skulle ökas genom åtskilliga utgittsposters öfverflyttande på Stadens innevånare. De som ifrade tör afgiltens fullkomliga borttagande borde emellertid besinna atwt en tillokning i den årliga uttaxeringen skulle blitva en nödvandig följd derat. Talaren måste erkänna att det fallit sig särdeles svårt för honom att bilda sig ett fast omdöme om denna sak. Det hade alltjemt förekommit honom som om den hade rätt, som sist yttrat sig. Skälen vore å ömse sidor så talande. Ordföranden uttalade sig mot mag. Hedlunds förslag om de ifrågavarande utgiftsposternas öfverflyttande från Stadskassan, som af ålder bestridt desamma; men instämde deri att afgittens fullkomliga borttagande skulle föranleda ökad haclkattninTg