Göteborgsposten – 24 april 1861, sida 2

städes är lika begärligt efter en genomgri pande representationsreform som trots något annat; att det för idealets skull icke förbiser hindren på vägen till dettas nående, vittnar ju blott om en mera praktisk blick. Folkskolorna. I Landskrona Tidning berättas: Skolläraren A. Strömberg i Säby har i dessa dagar afrest til Goteborg för att inhemta underrättelse om Folkskolornas organisering derstädes och att blitva i tillfälle att göra en jemförelse emellan de der följda olika metoder, för att sedermera kunna bedöma hvilkenderas tillämplighet med afseende på särskilta lokala förhållanden bör ega företräde. Så vil impulsen till denna resa lärer vara igifven som medel dertill beredda af hr grosshandlaren Tranchell. Ett tidens tecken. En i Rhenpreussen utkommande tidning berättar följande, såsom hon påstår, fullt sanningsenliga händelse: Efter högmessan påskdagen gingo 3:ne karlar från byn Gustorf och promenerade på gärdena. Solen sken från en alldeles molnfri himmel. Då sågo de plötsligt på en rad kullar, som i nordvest begränsa utsigten, stora härmassor, hvilka rörde sig framåt och liksom utbredde sig till strid Man urskiljde fotfolk och rytteri, kanonrök och gevärseld och såg stora skaror trängas med hvarandra i omvexlande strid. Det var som om åtminstone en hel armekår manövrerade. Alla 3 karlarne sågo detta från olika ställen och 2 män i grannskapet sågo det äfvenledes. Man kunde i ungefär halfannan timme se detta skådespel, hvarefter det drog sig mot vestern och försvann. Konungariket Italien och Sverige, Vi ha upprepade gånger af utländska tidningar erfarit, att Sverige skulle med all möjlig diplomatisk formalitet hafva å sin sida i likhet med England och Schweiz tillerkännt det nya konungariket Italien plats vid de fullt konstituerade makternas bord. Detta erkännande är naturligtvis i fullkomlig öfverensstämmelse med svenska folkets flere gånger uttalade opinion (man torde blott behöfva påminna om sardinska sändebudet Miglioratis resa i fjol till Stockholm), men vi torde litet hvar kunna ega skäl att önska erkännandets införande i landets officiela Postoch Inrikestidningar, om det verkligen blifvit afgifvet; har åter regeringen icke erkänt konungariket Italien, är ändock af vigt, att den officiele offenuiggör en vederläggning af de utländska tidningarnes utsago, på det svenska allmänheten må veta, i hvilket förhållande vår regering behagar ställa henne till ltalien, för hvilket land hon sjelf eger så varma sympatier. Utslocknad adlig ätt. Genom expeditionssekreteraren G. Hummelhjelms d. 7 d:s timade död har adliga ätten n:o 1,884 på manssidan utslocknat. Hr H., som i yngre år tjenstgjort såsom handsekreterare hos framl. prins Fredrik Adolf, hade uppnått den höga åldern af 86 år. Riksbanken. Metalliska kassan var d. 13 d:s 22,260,756 rdr och hade således under de senast förflutna 8 dagarne minskats med 142,660 rdr. Samtidigt uppgick summan af utelöpande sedlar till 39,464,941 rdr, hvilket var 293,750 rdr under maximibeloppet. — Statslånefondens utlåningar uppgingo vid sista öfversigten till 5,089,217 rdr. Möllerska kometen. Snällposten i Malmö berättar följande: I sist hitkomna nummer af redogörelse för Franska Vetenskaps-Akademiens sammanträde d. 4 förlidne Mars omnämner en af Akademiens ledamöter, Faye, de af Observatorn vid Lunds Universitet, Axel Möller, gjorda beräkningar ötver den at Faye år 1843 observerade periodiska komet och derpå grundade upptäckt, på följande sätt: Jag skyndar mig att för Akademien tillkännagilva en astronomisk tilldragelse af det största intresse. Anda hittills var Enckes komet den enda himlakropp hvars välbekanta rörelser ådagalade tillvaron i rymden af ett annat inflytande än det som härrörde från den Newtonska attraktionen. I någrå personers ögon förlorade detta undantag sin betydenhet, just emedan det framstod ensamt. Men nu har en svensk astronom nyligen ådagalagt, ASTERISK kollega, Dagbladet, om att reformmötet här i