Göteborgsposten – 23 april 1861, sida 1

herrar, ni tyckas tveka att anförtro mig någon sak af vigt? Det ni nyss sagt mig är blott en förevänning för ert besök, det ser jag nog. Hvilken verklig orsak har fört er hit? Sägen det och frukten icke för att misshaga mig. — Min själ! . .. inföll Gervais, något stammande, det är sannt, att... är det icke så, min vän ? — Jag vill icke dölja det för er, min bäste hr Fouch, tillade Gorain, att vi verkligen tänkt... eller huru, Gervais? — Tänkt hvad? frågade Fouch rentut. — Det rör Bernard och hans lilla dotter, den vackra Rosa, som .. — Och ni ville föreslå mig? afbröt Fouch, i det han återförde sin interlokutör till ämnet. — Det är rörande er resa... tillade å sin sida Gervais. -— Nå? — Min bästa hr Fouch6, Gorain och jag trodde . .. derföre att... vi sade till hvarandra som så... att om vi kunde vara till någon nytta . .. — Jag har redan haft den äran tacka er för edra goda afsigter, sade Fouchå, som började bli otålig öfver de båda borgarenas omtuggningar.