Göteborgsposten – 19 april 1861, sida 2

!garne alldeles undanrödjas, hvilket äfvenlede: egt rum. nu i natt. -— Det är möjligt, sade grefven otåligt men jag hoppas ännu, att domstolen skall red: saken, ty jag intresserar mig för min del liflig för dv båda unga männen, : Men, ufbröt markisinnan, ni nämnde ej grefve, huru ni kom ut ur elden. — Det skickligt ledda räddningsarbetet, såde de Sommes, hade lyckats med fördel kämpa mot branden, under det vi genomsökte en del af huset, för att få reda på rådsherren. Så fort elden tillät det, skyndade polissoldater, Lenoirs agenter och oförsagde arbetare till vår hjelp. Man trodde oss vara förlorade ... När man fann oss, befunno vi oss ännu i m:me de Versacs rum. — Och d Herbois samt de Renneville läto arrestera sig utan motstånd ? — De sade ej ett ord. — Hvart förde man dem? Till Bastiljen, förmodar jag. — Men hr de Niorres, hans svägerska och hennes nidcer? frågade markisinnan, hvars nyfikenhet tycktes slutligen vakna upp. Jag har verkligen inga underrättelser att lemna er om dem, svarade grefven. Camparini, Lauzun och jag voro utmattade och nästan stekta