Göteborgsposten – 15 april 1861, sida 2

underkastadt, all belagringstllstaldov HUUGla skall blifva proklameradt. Men väl underrättade, med förhållandena nära bekanta personer påstå, att äfven denna åtgärd icke skall kunna åstadkomma lugnet. Då man icke har några vapen att försvara sig med, så skall man låta mörda sig. Om 5 lik varit tillräckliga, för att försvaga regeringens myndighet, så mycket som nu skett, så skola 50 särade och 500 döda vinna helt andra resultater! Om oroligheterna dagen derpå, eller den 8:de, skrifves i ett bref från Warschau: Omkring kl. 3 på eftermiddagen samlades en ofantlig menniskomassa, som trenne gånger, under uppläsande af upprorslagen, erhöllo tillsägelse att skingra sig. De deribland befintlige andliga och fanatici, med kors och helgonbilder 1 hand, upphetsade till motstånd, hvilket var så mycket lättare som det ryktet förut utbredt sig, att kejsar Alexander forbjudit trupperna skjuta, då deremot denna ordre anländt från Petersburg: Skjut och bombardera, tör alt återställa respekten för myndigbeterna; en andra ordre löd: belägringstillstånd. Gensdarmernas framryckande (de hade ordre att hugga bart in) förmådde intet uträtta. Folket förblet halsstarrigt och man måste låta kosacker och infanteri rycka fram, hvilka började göra en rensning, utan att bry sig om hvarken prester eller helgonbilder, men förgäfves. Då tillkännagafs det slutligen, att man skulle begagna skjutvapnen. Man svarade med hvisslingar, stenkastning ochskott, för hvilka fyra man soldater föllo. Härpå följde nu flere salvor, som lossades af infanteriet på tolket, af hvilket några dussin lik buros bort, deis till hotel de IEurope, dels till några närliggande hus. Trupperna sammanmankallades som hastigast genom trenne kanonsalvor från citadellet och genom uppstigande signalraketer, och bivuakera nu i staden. Så långt brefskrifvaren. Angående antalet af dem som fallit variera berättelserna. Från Peterburg hetes det, att 10 personer blifvit dödade, från Berlin 60 och från ett annat håll 100. Vare sig härmed huru som helst, säkert är dock att en blodig sammandrabbning egt rum mellan folket och militären. Få se, om kejsar Alexander ej låter föra sig för långt och fattar något öfveriladt beslut till revolutionens undertryckande. Vi befara att det Romanoftska blodet skall komma att jäsa öfver, till mehn för såväl Ryssland som Polen. Man vill i Warschau veta, alt regeringen gifvit revolutioneus ledare, grefve Zamoyski en vink om att lemna Warschau, för att hindra honom från agitationer. Grefven har ej åtlydt och man befarar nu, att han kommer att skickas till Ryssland. — Den 9:de egde icke någon konflikt rum i Warschau, men stora folkhopar hvimlade på gatorna och man helsade på hvarandra med detta uttryck i sina ansigten, som tillkännagifver, att man till fullo uppskattat ställningens vigt och ögonblickets betydelsefullhet. — Den: 10:de utfärdade furst Gortschakoff återigen en proklamation till Warschaus innevånare, hvari han uppmanar dem till lugn och ordning, emedan han i motsatt fall skulle finna sig nödsakad att förklara staden i belägringstillstånd. Polisen har förbjudit innevånarne att begagna jernbeslagna käppar eller föra de särade omkring på gatorna. I Wien har utfärdats ett kejserligt patent om protestanternas statsrättsliga ställning i de tyska och slaviska kronländerna, deri inberäknadt Tyrolen. Alla inskränkande bestämmelser upphäfvas, protestanterna ställas i statsborgerligt hänseende lika med katolikerna och de medgifvas fullkomlig religionsfrihet. I ministeren inrättas en särskild afdelning, bestående af protestanter, för proItestantiska kyrkooch undervisningsangelägenheter. Från Ungern förljudes intet nytt, men från europeiska Turkiet, hvars öppna revolt kan betraktas såsom en blott föregångare till den i Ungern, skrifves deremot, att insurgenternas antal i Herzegowina tillväxer med I hvarje dag. Baschibozuks hafva öfverfallit I grekiska klostret Oztovaz och dödat invånarIne derstädes. Vukanowitsch har med en insurgenthop lemnat Suttorina och vändt sig till Zubzi. Den turkiska flottan handhafver I med eftertryck blokaden af kusten mellan AnItivari och Spizza. Från Neapel skrifves under d. 8 avril.