Göteborgsposten – 15 april 1861, sida 1

om vinsten. Klockan är nära tolf på natten, och . .. — Jag fördubblar valet, om ni också vill parera, afbröt Camparini. Munterheten fördubblades. -— Nå? inföll markisen. — Kör! svarade Lauzun gapskrattande. Men huru skola vi få veta, om ni förlorat eller vunnit ? — Ingenting är enklare än det. Min vagn väntar: de Sommes och ni, hr hertig, gören mig sällskap till hotel de Niorres trädgård, och j skolen vara närvarande mitt samtal med de unga flickorna. Detta förslag var dåraktigt, jag medger det nu; men då det gjordes, voro vi lifvade af supåen, och det förklarar allt. --Slutligen resten j, sade markisinnan. Derpå vände hon sig till hälften mot Lonard och tillade: — Låt örat synas bättre! Den vackra qvinnan lyssnade väl till grefvens berättelse, men tänkte framför allt på sin paryr. — Vi reste, återtog de Somnes. Markisen lät vagnen hålla vid gatan Chaume och började klättra öfver trädgårdsmuren, uppmanande oss att följa efter. Affären blef roande: Lauzun och jag grepo glädtigt verket an. Grenarne till ett