Göteborgsposten – 4 april 1861, sida 2

MARIE. fåtöljer, hvars armar och ryggstöd voro klädda med guirlander af fint skulpterade och beundransvärdt väl målade blommor. En mängd servanter, af sinnrik mekanism, gjorde alla betjenter öfverflödiga, för hvilkas nyfikenhet och indiskretion man skulle kunnat frukta. Må läsaren förlåta oss denna omständigliga beskrifning, som vi dock försäkra ha den förtjensten att vara sann. Man finner att den lyx, för hvilken man så mycket förebrår vår tid, långt ifrån uppnår våra fäders. I afvaktan på supetimmen, hade hertig de Lauzun och hans kamrater tagit plats i en salong, som låg intill matsalen, och inlåtit sig under väntan på bordets njutningar i ett litet spelparti, hvars gång då och då afbröts genom berättelsen om något skandallöst äfventyr eller genom förfrågningar om dagens vigtigaste tilldragelser. — Apropos, sade Lauzun, i det han tog upp en handfull louisdorer, som han nyss förlorat till markis de Laval, känner någon af er närmare till förgiftningarne i hotel de Niorres. —Det påstås, att man är de brottsliga på spåren; men detta rör mig föga, genmälte baron de Codore. Då är den beskrifning man gifvit mig om de båda unga flickorna intressantare... — Om rådsherrens niecer ? frågade dOgny. (Forts.)