wEEGOC—— -—-—-—-————-x-—xr—— — —----.-————-— — — — rr Grefve de Sommes log stolt och tog upp ett öppet bref ur fickan. — Bästa herr Fouche, läste han med hög röst, jag tagar den lifligaste deli framgången af edra planer. Jag har af några vänner fått veta 1 hvilken afsigt ni tänker företaga en svår resa. Jag tackar er varmt, ty jag inser, hvad ni vill göra. Tro mig, att jag skall sätta alla medel i verket, för att lemna er det bistånd, som är så nödvändigt för er; och var öfvertygad om att ni i mig alltid skall finna en trogen och tillgifven beskyddare. Derpå fortfor grefven i ett postskriptum : Kom ihog R... Förevänningen om att söka reda på barnet är förträfflig. -Nu torde ers höghet underteckna detta bref, återtog grefven, försegla det med sitt sigill, befalla Picard genast stiga till häst och skicka honom till Arpajon, med ordre om att till hvad pris som helst fara fatt hr Fouche. — Corbleu! inföll hertigen, hvad är det för gåtor: gif mig åtminstone lösningsordet. — Hvad! förstår ni ej, monseigneur? Ingenting är dock enklare. Picard, er kurir, är, såsom ni vet, en spion i polislöjtnantens tjenst. — Det är sannt, jag vet det! Och du vill, att jag skall begagna mig af en sådan slyngel? — Javisst. Sådana personer äro ibland dyrbara. Picard skall knappast hunnit komma