upp på hästen, än han, innan han lemnar Paris, skyndar till Lenoir och anförtror honom det uppdrag: han fått. Polislöjtnanten skall genast öfverlemna sig åt de största gissningar; han skall i Fouch se en utskickad, han skall drömma om sammansvärjningar och skicka alla sina stöfvare efter resenären med hans kamrater. Kortligen, han skall uppbjuda allt, för att hindra Fouche från att uppnå sitt mål, jag är säker derom, och Fouch skall misslyckas i sin expedition. — Men om Fouch6 hålles af polisen, inföll prinsen, skola hans vänner tro på någon mot dem riktad djerf plan, ty de måste tänka att Fouchå handlar endast i deras intresse. — Javisst, monseigneur. — Men bourgeosien skall börja skrika. — Åh, så mycket bättre monseigneur! Derpå hade jag icke kommit att tänka! Ah, det är förträffligt! På samma gång vi fästa vid oss en person, som är vigtig för framtiden öka vi antalet af de med hofvet missnöjda och vi tillintetgöra kardinalens planer. — Man borde söka att blanda drottningen sjelf i allt detta, sade hertigen efter ett ögonblicks tystnad. — Det blir lätt. Vi skola se till. Nu måste ers höghet expediera detta dokument. Grefven flyttade fram ett litet skrifbord till hertigen. Å