Göteborgsposten – 3 april 1861, sida 1

Jag har gifvit dem hundra louis . .. men jag har låtit dem vänta, för att fördröja deras afresa, tills jag träffat er... — Hvarför då ? — Alla menniskor veta, att jag är ers höghet varmt tillgifven, och att jag står på fiendtlig fot till hofvet. När jag derföre understödjer Fouchås vänner, jag, som är en af hertigens af Chartres förtrogna, påtrycker jag de hulpna stämpeln af att äfvenledes vara monseigneurs vänner. Således: Fouch reser med personer, som tillhöra ert parti. — Förträffligt! sade hertigen, jag förstår. Vidare ? — Jag yrkade nyss på det lifligaste, såsom ni hörde, att Fouch skulle inträda i våra leder. Mirabeau, Saint-Fargeau, Danton måste ha funnit min enträgenhet underlig. De skola fundera deröfver, de skola tala derom, och då det är otvifvelaktigt, att en hvar af dessa män är kringhvärfd af spioner och bedragare, så skola våra fiender få veta, att Fouche är en person, hvilken ni ovillkorligen vill vinna. På så sätt blir han misstänkt, han blir trakasserad och bestämdt missnöjd. Detta är dock icke allt, man måste allvarligt kompromettera honom och så, att han ej kan rättfärdiga sig. — Har du något medel dertill? — Ett förträffligt! Vagnen, i hvilken Fou