SBR SENT IRA AE ANTTI AAA AE SETS ER RT jemnlikhet med fremlingar. Hvar och en får enligt det turkiska rikets lagar köpslaga med Turkiet, med öfvervägande fördel för sig, som det heter enligt protektionsteorien, ty fremlingen protegeras der mot infödingens konkurrens på det mest fullständiga sätt. De ottomaniska finansierernas enkla system att upptaga statsinkomster genom tullarne har varit att lägga en afgift af 5 pet på importerade och af 12 pet på exporterade artiklar, hvardera afgiften beräknad ad valorem. Detta system har under olika modifikationer varit i krafti många års tid samt har dessutom blifvit införlifvadt uti en hel mängd handelstraktater med främmande länder under de sista 20 åren. Följden af detta system har varit att förminska den obetydliga exporthandel, som riket egde. Utförseln af spanmål, fikon och andra produkter har genom denna absurda beskattning blifvit så försvårad, att engelska, franska och tyska manufakturarbeten, som behöfts af alla klasser, hafva betalts med mynt till ett omfång, som allvarligen har rubbat landets fivanser. Att landets handel i trots af alla dessa hinder dock på de sista tiderna tillvext så mycket, som den verkligen gjort, är ett bevis på dess ofantliga tillgångar och ger anledning att hoppas, att antagandet af ett bättre system skall komma att följas af en ny period at framåtskridande. Den i fördragen bestämda afgiften af 8 pet skall, som vi ofvan nämnt, komma att utgöras både från varor som införas och sådana som utföras, men endast den på importerade artiklar kommer att blifva stadigvarande för framtiden. Algitten på export skall minskas med 1 pet årligen ånda tills den blifvit reducerad till blott 1 pet, vid hvilket belopp den sedan skall komma att förblifva. Ingen tförminskning i afgiften af 8 pet för importeradt gods skull komma att ega rum. Afgiften af 2 pet på varor som genom Turkiet föras till andra länder skall småningom äfven nedsättas till blott 1 procent. Tvenne artiklar äro undantagna från stipulationerna i detta fördrag, nemligen tobak och salt. Hvarföre dessa skola utgöra föremål för en speciel beskattning och protektion är svårt att säga, om det icke är på grund deraf att en personlig skatt ständigt varit särdeles favoriserad 1 österlanden, och att en accis på dessa varor har egenskapen af en tillräckligt inbringande personal-skatt, emedan de äro artiklar, hvars förbrukning är högst allmän. Tobak under alla former samt salt äro derföre icke inbegripna i antalet af de varor, som franska och engelska undersåter hafva rätt att införa i Turkiet; men utförseln af dessa artiklar från Turkiet är fri. Införseln af vapen och krigsförnödenheter tyckes styrelsen äfven betrakta med en viss misstänksamhet. Och dertill kan den väl hafva något skäl, ty icke blott till Ungern hafva gevär och kanoner blifvit införda från hamnarne vid Svarta Hafvet, utan äfven Herzegovina har på samma väg blifvit försedt med vapen, hvilka det nu håller på att använda i ett vildt uppror emot Porten. Derföre in nehåller en stipulation i fördraget att franska och engelska undersåter för framtiden icke skola hafva rätt att införa hvarken kanoner, krut, vapen eller krigsförnödenheter. Den ottomaniska styrelsen förbehåller sig att ome